Det var i januari 1992. I en tidningskiosk i Santiago i Chile stavade jag mig genom rubriken i ett sensationsblad: "Galen mördare i Sverige dödar chilenare!" Jag var förvånad, förvirrad och förbryllad. Försökte bringa klarhet i vad som egentligen hände. Men det var först vid hemkomsten som bilden klarnade. Det handlade om Lasermannen, vars offer ingalunda inskränkte sig till chilenare.
Vänner berättade också roat om den stora tilldragelsen ute i Rinkeby som jag hade missat, när en desperat Birgit Friggebo (FP) ville sjunga We shall overcame.
Lite guilt by association: Birgit är gift med nationalekonomen och socialdemokratiske politikern Bo Södersten, som alldeles oombedd hade räknat ut att kostnaderna för invandringen låg på mellan 40-50 miljarder per år. Beräkningsmetoden var befriande enkel: det var bara att addera alla eventuella kostnader.
Det var 90-tal, det var ekonomisk kris, Ny Demokrati tog plats i riksdagen, och invandringen var ett problem högt upp på den politiska agendan. Medan Lasermannen sköt omkring sig på chilenare och andra mörkhyade.
20 år senare är det åter ekonomisk kris, ett rasistiskt parti sitter igen i riksdagen, och än en gång är invandrare, företrädesvis från muslimska länder, ett problem "som måste få diskuteras". Och jo då, det räknas på kostnader nu också.
Samtidigt som någon i Malmö skjuter hej vilt på mörkhyade.
Det kan vara en slump.
Men visst ser det ut som ett mönster.
På måndag är det årsdagen av den stora jordbävningen i Lissabon 1755, som krävde omkring 70 000 dödsoffer. En stor händelse på sin tid, som till på köpet gjorde pessimist av ingen mindre än Voltaire.
På tisdag så är det prick 200 år sedan en viss Jean Baptiste Bernadotte gjorde sitt intåg i Stockholm som svensk kronprins. Idag hade det varit omöjligt. Sverigedemokraterna hade protesterat vilt, och förmodligen fått tyst stöd från de flesta av riksdagens partier. Den där klarar väl inte ens språktestet? Är han bekant med svenska värderingar? Nya protester mot anhöriginvandring, som dock snabbt ebbade ut, eftersom Desideria var inget vidare sugen att flytta till avkroken i norr. Vissa saker var bättre förr.
På onsdag är det årsdagen av uppskjutning av den sovjetiska rymdfarkosten Sputnik II, den andra som sköts upp i jordens omloppsbana, och den första med en levande varelse ombord. Det var hunden Lajka, en herrelös tik av blandras som hittades på Moskvas gator. Alltså, utveckling och framsteg och allt det där, men jag kan inte låta bli att känna med denna varelse. Vilken ångest det måste ha varit! Nej, inga hundar i rymden, låt dem stanna på jorden, och ta väl hand om dem.
På torsdag är det 88 år sedan den brittiske egyptologen Howard Carter upptäckte ingången till farao Tutankhamuns grav i Konungarnas dal i Egypten. Återigen, det upptäcktes säkert viktiga historiska rön, många pusselbitar föll på plats om människans historia, vår kunskap ökade, och bla bla. Men är inte det ett brott mot griftefriden? Alltså på ren svenska, gravskändning! Jag är inte alls övertygad om att jag tycker det är rätt.
Nej, tacka vet Tutan Khamun från NoN.
På fredag är det årsdagen av Krutkonspirationen 1605. En engelsk legosoldat vid namn Guy Hawkes försökte att lönnmörda kung Jakob I av England (Jakob VI av Skottland) och medlemmar av Englands båda parlamentshus genom att spränga det brittiska parlamentshuset vid en högtidlig öppningssession. Hans aktiviteter upptäcktes dock innan planens fullbordande. Efter ett hårt förhör med tortyr avrättades Fawkes och hans medkonspiratörer för högförräderi och mordförsök. Minnet av Guy Fawkes firas varje år genom Guy Fawkes Night den 5 november i Storbritannien och Nya Zeeland. Det sades att Guy Fawkes var "den ende mannen någonsin som gått in i parlamentet med ärliga avsikter". Tala om politikerförakt!
På lördag är det fem år sedan Perus förre president Alberto Fujimori greps i Santiago i Chile. Han utlämnades till Peru, där han dömdes till 25 års fängelse för brott mot mänsklighet och kidnappning. Fujimori är dock mest känd för, och kommer kanske att gå till historien som, att han besegrade i ett val en blivande Nobelpristagare i litteratur. Det var tur för pristagaren, det var tur för Peru, men var det tur för Fujimori?
På söndag är det årsdagen av Oktoberrevolutionen. Eftersom ryssarna gjort allting lite tvärtom och på sitt eget vis firas alltså oktoberrevolutionen i november. En gång i tiden firades den med enorm pompa och ståt, numera uppmärksammas den knappt alls, men en sak är säker, det var verkligen tio dagar som förändrade världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar