För en dryg månad sedan invigdes Botniabanan. I alla fall en del av den, sträckan mellan Örnsköldsvik och Umeå. Botniabanan är den största infrastruktursatsningen i Sverige i modern tid. Ända från början har det varit strul och problem. Först var det signalsystemet som inte fungerade. Sedan pajade loket. Vart femte tåg har varit inställt, och de förhoppningsfulla tågresenärerna har vackert fått buss. Precis som förut. Någon ljusning tycks inte finnas i sikte. Och nu går vi mot vinter.
Sverige, ett u-land?
Veckan börjar med årsdagen av slaget vid Azincourt 1415, då en numerärt mycket underlägsen engelsk styrka under Henry V besegrade den franska hären. Den främsta anledningen till den engelska segern var långbågskyttarna, som bokstavligen massakrerade det franska tunga kavalleriet.
När så småningom motsvarigheten till engelska krigsministeriet gjorde en utförlig utredning om vilka vapen som man skulle satsa på, långbågen eller musköten, kom man fram till ett synnerligen kuriöst svar. Man konstaterade att långbågen var i alla avseende överlägsen musköten, träffsäkrare, exploderade inte i händerna, gick mycket snabbare att ladda om. Dessutom var den mycket billigare. Den hade emellertid en nackdel, det tog minst ett par, tre år att utbilda en långbågsskytt. Att lära sig hantera en musköt tog på sin höjd några timmar. Därför beslöt man att trots allt satsa på eldvapen. Utvecklingens vägar äro outgrundliga.
På tisdag är det födelsedag för Isaac Merritt Singer. Han föddes 1811, och det var han som uppfann den moderna symaskinen. Singer är förmodligen fortfarande ett av världens mest kända varumärken.
På onsdag är det födelsedag för Erasmus av Rotterdam. En stor humanist, som skrev "Dårskapens lov". Dagens Europa väntar på sin Erasmus.
På torsdag är det årsdagen av Columbus landstigning på Kuba. Intressant nog tar Kubakrisen slut på dagen 470 år senare.
På fredag firar Turkiet sin nationaldag, med anledning av den moderna republikens födelse 1923. Så där väldigt modernt var det inte då, och inte är det det nu heller. Senaste skamfläcken på den turkiska republikens fana är rättegångarna i Diyarbakir mot människorättsaktivister, där de åtalade har förbjudits att tala kurdiska.
På lördag är det årsdagen av att Sovjetunionen detonerar vätebomben Tsar Bomba på ön Novaja Zemlja i Norra Ishavet 1961. Även om jag förstår att namnet anspelar på Tsar-Pusjka (kanon) och Tsar-Kolokol (kyrkklocka), är det något perverst med att döpa massförstörlsevapen till sådana gulliga namn. Jämför Little boy - som sprängdes över Hiroshima, och Fat man över Nagasaki.
Men det är klart, problemet är inte namnen, det är vår djävulska uppfinningsförmåga, inte minst när det gäller attt förstöra och döda.
Veckan avslutas med årsdagen av att Martin Luther anslår 95 teser på slottskyrkans port i Wittenberg 1517, vilket blir inledningen till reformationen. Luther och den tidigare nämnde Erasmus brevväxlade flitigt med varandra, och Erasmus stödde inledningsvis Luthers krav på reformer. Det var många som gjorde, i synnerhet bland de upplysta. Erasmus ville dock inte bryta helt med katolska kyrkan, framför allt ville han kunna förbli en fri intellektuell, något som Luther uppfattade som feghet.
Det fanns också en grundläggande skillnad i dessa tvås uppfattning om den fria viljan. Luther var determinist, medan Erasmus hävdade den fria viljans primat.
Intet nytt under solen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar