Fjärde Gudinneveckan invigdes i lördags i Näsåker. Årets upplaga kretsar mycket kring dans. Den första programpunkten var ett föredrag av Gunilla Carlson med titeln ”Gudinnans dans”.
Gunilla är från Edsele, och beskriver sig själv som ”diversearbetare”. Hon är författare, lärare, föredragshållare, med mera.
Utgångspunkten för hennes historieuppfattning är att det före vår tids religioner, som hon beskriver som ”patriarkala”, har det funnits matriarkala samhällen där kvinnan var central i gudskulten. Sedan har patriarkatet satt kvinnligheten åt sidan och smutskastat den.
Så här långt är det egentligen ingenting nytt, utan det är tankegods som var ganska vanligt inom delar av feministrörelsen redan på 70-talet., vars mest extrema gren kunde rent av hävda att livmodern var den sanna kunskapskällan.
Men Gunilla Carlson menar också att den kvinnliga kultens främsta uttryck var dansen. Jämte sången och musiken, ska tilläggas. Den fria och ohämmade dansen uttrycker rytmen i kroppen och i världen – från det lilla till det stora, och ger uttryck för våra oförfalskade känslor. Patriarkatet ändrade dansen till något högtidligt, något skiljt från livet i övrigt, dessutom hårt reglerat, hon exemplifierar med ringdansen som ska gå åt höger, vänstersidan hör djävulen och kvinnan till. I extremfallen blir dansen syndig och bör förbjudas.
Gunilla Carlson anser att vi bör sträva efter att ta tillbaka det kvinnliga, driva undan gamla tankemönster, och därigenom hitta det heliga hos både kvinnan och mannen, och i deras inbördes relationer. Detta sker främst genom dansen.
Senare under dagen fick deltagarna en möjlighet att praktiskt utöva Gunilla teorier i en danskurs ledd av Åsa Rockberg, dansare, koreograf och earthheartpedagog.
Gudinneveckan i Näsåker fortsätter till och med onsdag med mera dans, föredrag, workshops, utställning, diskussioner och utflykter.
Gunilla är från Edsele, och beskriver sig själv som ”diversearbetare”. Hon är författare, lärare, föredragshållare, med mera.
Utgångspunkten för hennes historieuppfattning är att det före vår tids religioner, som hon beskriver som ”patriarkala”, har det funnits matriarkala samhällen där kvinnan var central i gudskulten. Sedan har patriarkatet satt kvinnligheten åt sidan och smutskastat den.
Så här långt är det egentligen ingenting nytt, utan det är tankegods som var ganska vanligt inom delar av feministrörelsen redan på 70-talet., vars mest extrema gren kunde rent av hävda att livmodern var den sanna kunskapskällan.
Men Gunilla Carlson menar också att den kvinnliga kultens främsta uttryck var dansen. Jämte sången och musiken, ska tilläggas. Den fria och ohämmade dansen uttrycker rytmen i kroppen och i världen – från det lilla till det stora, och ger uttryck för våra oförfalskade känslor. Patriarkatet ändrade dansen till något högtidligt, något skiljt från livet i övrigt, dessutom hårt reglerat, hon exemplifierar med ringdansen som ska gå åt höger, vänstersidan hör djävulen och kvinnan till. I extremfallen blir dansen syndig och bör förbjudas.
Gunilla Carlson anser att vi bör sträva efter att ta tillbaka det kvinnliga, driva undan gamla tankemönster, och därigenom hitta det heliga hos både kvinnan och mannen, och i deras inbördes relationer. Detta sker främst genom dansen.
Senare under dagen fick deltagarna en möjlighet att praktiskt utöva Gunilla teorier i en danskurs ledd av Åsa Rockberg, dansare, koreograf och earthheartpedagog.
Gudinneveckan i Näsåker fortsätter till och med onsdag med mera dans, föredrag, workshops, utställning, diskussioner och utflykter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar