Debattens vågor går höga i Sverige. Ska kronprinsessans fader föra henne fram till altaret och överlämna till brudgummen? Är det kvinnoförnedrande? Är det förenligt med svensk äktenskapssedvänja? Ska inte folk få göra som de vill, prinsessa eller inte?
Ärkebiskopen har synpunkter men ändrar sig, insändare skrivs, människor går med i föreningar och ut ur kyrkor. Fortsättningen följer.
Veckan inleds med den amerikanske poetens Walt Whitmans födelsedag. Han skrev många fina dikter, och dessutom var han en rolig prick. Jag har hört följande historia om honom:
Vid Niagara går en man på lina över fallen. När han befinner sig mitt på tar han vinglande fram en fjol och börjar spela. Ur folkmängden hör man Walt Whitmans stämma: "Någon Paganini var han då inte!"
På tisdag är det årsdagen av Adolf Eichmanns avrättning 1962. Det är lite oklart om han togs av daga några minuter före eller efter midnatt. Hur som helst, ibland är det svårt att vara konsekvent i sitt dödsstraffmotstånd.
På onsdag är det 1555 år sedan vandalerna tågade in i Rom och plundrade staden under två veckor. Det är väl vad man kan vänta sig av vandaler. Nu lär deras dåliga rykte vara oförtjänt. Till skillnad från senare tids vandaler.
På torsdag är det Franz Kafkas dödsdag. Han gick bort 1924 bara 40 år gammal. Och visst, det finns ingen lämplig ålder att dö, men jag tror inte att jag är ensam om att tycka att han dog alldeles för tidigt.
Fredag markerar årsdagen av slaget vid Magenta 1859. Enligt historikerna en föga märkvärdig tilldragelse. Samtiden måste ändå ha uppfattat det som sällsynt blodigt eftersom det har gett namn åt en nyans av rött.
På lördag fyller Tommie C. Smith år. Han vann 200 meter i OS i Mexico, och slog världsrekord. Under prisceremonin protesterade Smith och bronsmedaljören John Carlos mot rasismen i USA genom att göra en Black Power-hälsning. En svart handske på en knuten näve höjdes till skyn. Skandalen var ett faktum, och de två uteslöts ur den amerikanska truppen och hindrades från vidare tävlande i OS. Guldmedaljören Smith och bronsmannen Carlos fick 48 timmar på sig att lämna OS-byn. Väl hemma betraktades de som avskum som skändat den amerikanska flaggan och vanärat det amerikanska systemet. Den svenske kommentatorn - var det Sven "Perplex" Pettersson? - var upprörd över de två löparnas beteende.
Grattis Tommie!
Veckan avslutas med årsdagen av D-Day, de allierades invasion i Normandiet. En andra front öppnades i Europa i ett av militärhistoriens största fiaskon, som dock inte slutade i fullständigt misslyckade tack vare fiendens totala underlägsenhet. Sedan dess är västeuropéerna och amerikanerna övertygade om att det var de som räddade världen undan nazismen.
Publicerat i Tidningen Kulturen 2010-05-30
Ärkebiskopen har synpunkter men ändrar sig, insändare skrivs, människor går med i föreningar och ut ur kyrkor. Fortsättningen följer.
Veckan inleds med den amerikanske poetens Walt Whitmans födelsedag. Han skrev många fina dikter, och dessutom var han en rolig prick. Jag har hört följande historia om honom:
Vid Niagara går en man på lina över fallen. När han befinner sig mitt på tar han vinglande fram en fjol och börjar spela. Ur folkmängden hör man Walt Whitmans stämma: "Någon Paganini var han då inte!"
På tisdag är det årsdagen av Adolf Eichmanns avrättning 1962. Det är lite oklart om han togs av daga några minuter före eller efter midnatt. Hur som helst, ibland är det svårt att vara konsekvent i sitt dödsstraffmotstånd.
På onsdag är det 1555 år sedan vandalerna tågade in i Rom och plundrade staden under två veckor. Det är väl vad man kan vänta sig av vandaler. Nu lär deras dåliga rykte vara oförtjänt. Till skillnad från senare tids vandaler.
På torsdag är det Franz Kafkas dödsdag. Han gick bort 1924 bara 40 år gammal. Och visst, det finns ingen lämplig ålder att dö, men jag tror inte att jag är ensam om att tycka att han dog alldeles för tidigt.
Fredag markerar årsdagen av slaget vid Magenta 1859. Enligt historikerna en föga märkvärdig tilldragelse. Samtiden måste ändå ha uppfattat det som sällsynt blodigt eftersom det har gett namn åt en nyans av rött.
På lördag fyller Tommie C. Smith år. Han vann 200 meter i OS i Mexico, och slog världsrekord. Under prisceremonin protesterade Smith och bronsmedaljören John Carlos mot rasismen i USA genom att göra en Black Power-hälsning. En svart handske på en knuten näve höjdes till skyn. Skandalen var ett faktum, och de två uteslöts ur den amerikanska truppen och hindrades från vidare tävlande i OS. Guldmedaljören Smith och bronsmannen Carlos fick 48 timmar på sig att lämna OS-byn. Väl hemma betraktades de som avskum som skändat den amerikanska flaggan och vanärat det amerikanska systemet. Den svenske kommentatorn - var det Sven "Perplex" Pettersson? - var upprörd över de två löparnas beteende.
Grattis Tommie!
Veckan avslutas med årsdagen av D-Day, de allierades invasion i Normandiet. En andra front öppnades i Europa i ett av militärhistoriens största fiaskon, som dock inte slutade i fullständigt misslyckade tack vare fiendens totala underlägsenhet. Sedan dess är västeuropéerna och amerikanerna övertygade om att det var de som räddade världen undan nazismen.
Publicerat i Tidningen Kulturen 2010-05-30
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar