MUSIK
Läget 2010
Fred Lane och Kjell Westling.
YTF/Sony Music, 2010.
– Proggmusiken är vårt barn, och vi är proggmusikens barn, säger Fred Lane.
Hans och Kjell Westlings senaste skiva är bevis nog för det. Det är politiskt rakt genom. Hälften av låtarna är direkta angrepp på den borgerliga regeringens politik. ”Får jag va´sjuk tills min läkare säger att jag är frisk?”, fyndigt om Maud Olofsson och Rut-avdraget, Göran Hägglund ber en bön om att klara fyraprocentspärren, Fredrik Reinfeldt hånas.
De övriga låtarna är mer filosofiska, de handlar om hemlöshet, miljöproblem, konsumtionssamhället och tillväxtideologi. Fred Lane, som har skrivit text och musik till alla sångerna, berättar att även om mycket av inspirationen till skivan kom från den borgerliga regeringens dåraktigheter, ville han inte göra en propagandaplatta. Han anser att många av samhällsproblemen ingår i ett större ideologiskt sammanhang, som inte bara de borgerliga partierna bär skulden till. Privatiseringshysterin började redan med Kjell-Olof Feldt och Klas Eklund.
– Regeringen är en böld, som är ett symptom, inte själva sjukdomen, säger Fred.
Musikaliskt är skivan en blandning av traditionell visa och mer jazz- och bluesinfluerade toner, som för tankarna till Blå Tåget. Kjell Westling som har gjort alla arrangemangen och spelar alla instrumenten (nästan) har mycket riktigt varit medlem i gruppen.
Fred Lane påpekar dock att inget musikaliskt är Kjell främmande. Han borde veta, de två har spelat tillsammans i olika konstellationer i 40 år. Svensk och brittisk folkmusik – egentligen folkmusik från de brittiska öarna, säger Fred – spelmansmusik, visor, bland annat mycket av Evert Taube, den musikaliska bredden är stor.
– Kjell är som en skicklig stylist, säger Fred Lane, han hittar alltid rätt kläder åt mina melodier.
Plattan är inspelad i Kjell Westlings kök på en digital portastudio. Det är så de två brukar göra. Förutom Kjell och Fred är också Adam Poellinger med på ett hörn.
Självklart hoppas Fred Lane på en renässans för proggmusiken, ”den behövs nu mer än någonsin”, säger han. I texthäftet till skivan hänvisas till Verdandi och hemsidan www.gemensamvalfard.se.
Och hur läget är? Det är inget vidare, men det finns hopp. Kampen går vidare.
Läget 2010
Fred Lane och Kjell Westling.
YTF/Sony Music, 2010.
– Proggmusiken är vårt barn, och vi är proggmusikens barn, säger Fred Lane.
Hans och Kjell Westlings senaste skiva är bevis nog för det. Det är politiskt rakt genom. Hälften av låtarna är direkta angrepp på den borgerliga regeringens politik. ”Får jag va´sjuk tills min läkare säger att jag är frisk?”, fyndigt om Maud Olofsson och Rut-avdraget, Göran Hägglund ber en bön om att klara fyraprocentspärren, Fredrik Reinfeldt hånas.
De övriga låtarna är mer filosofiska, de handlar om hemlöshet, miljöproblem, konsumtionssamhället och tillväxtideologi. Fred Lane, som har skrivit text och musik till alla sångerna, berättar att även om mycket av inspirationen till skivan kom från den borgerliga regeringens dåraktigheter, ville han inte göra en propagandaplatta. Han anser att många av samhällsproblemen ingår i ett större ideologiskt sammanhang, som inte bara de borgerliga partierna bär skulden till. Privatiseringshysterin började redan med Kjell-Olof Feldt och Klas Eklund.
– Regeringen är en böld, som är ett symptom, inte själva sjukdomen, säger Fred.
Musikaliskt är skivan en blandning av traditionell visa och mer jazz- och bluesinfluerade toner, som för tankarna till Blå Tåget. Kjell Westling som har gjort alla arrangemangen och spelar alla instrumenten (nästan) har mycket riktigt varit medlem i gruppen.
Fred Lane påpekar dock att inget musikaliskt är Kjell främmande. Han borde veta, de två har spelat tillsammans i olika konstellationer i 40 år. Svensk och brittisk folkmusik – egentligen folkmusik från de brittiska öarna, säger Fred – spelmansmusik, visor, bland annat mycket av Evert Taube, den musikaliska bredden är stor.
– Kjell är som en skicklig stylist, säger Fred Lane, han hittar alltid rätt kläder åt mina melodier.
Plattan är inspelad i Kjell Westlings kök på en digital portastudio. Det är så de två brukar göra. Förutom Kjell och Fred är också Adam Poellinger med på ett hörn.
Självklart hoppas Fred Lane på en renässans för proggmusiken, ”den behövs nu mer än någonsin”, säger han. I texthäftet till skivan hänvisas till Verdandi och hemsidan www.gemensamvalfard.se.
Och hur läget är? Det är inget vidare, men det finns hopp. Kampen går vidare.
Publicerat i Flamman 2010-19
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar