Mina bästa böcker 2011

1. Och allt ska vara kärlek. Kristian Lundberg (Ordfront)
2. Tornet. Uwe Tellkamp (Bonniers)
3. Keltens dröm. Mario Vargas Llosa (Norstedts)
4. Dikter och prosa 1954-2004. Tomas Tranströmer (Bonniers)
5. Bortom saknaden. Bo R Holmberg (Rabén & Sjögren)
6. Ansatsernas bok. Håkan Andersson (Bonniers)
7. Tredje riket och judarna. Saul Friedländer (Natur & Kultur)
8. Amulett. Roberto Bolaño (Bonniers)
9. Begravningsplatsen i Prag. Umberto Eco (Brombergs)
10. Sönderfall. Horacio Castellanos Moya (Leopard)

Om och om igen söker sig Lundberg till sakens kärna, skärvor, fragment, korta stycken, fogas samman på nytt. Varje ord, varje mening berör.

Med stor känslighet tecknar Tellkamp bilden av ett ovanligt universum på väg mot sin egen undergång. Genom de finaste nyanserna får han fram hur sprickorna växer, samtidigt som rädslan viker undan.

Vargas Llosa varvar på ett effektivt sätt Casements berättelser från Afrika, Peru och Irland med återblickar från hans sista dagar i fängelse i väntan på dödsdomen. Vargas Llosa ställer utifrån ett individuellt människoöde en mängd väsentliga frågor om politikens väsen. Alla utan tvekan lika aktuella idag.

Tranströmer är en poet som trots att han sällan (i början aldrig) använde ordet "jag" är intensivt personligt närvarande i allt han skriver. Han är också en poet med ett starkt historiskt medvetande, och ett känsligt sinne som registrerar politiska händelser.

Holmberg lyckas få med hela den historiska bakgrunden på ett levande sätt. Mycket tack vare språket som är äkta och trovärdigt, kärvt enkelt och mustigt målande, med dialektala inslag, där varje ord tycks som vägt på guldvåg.