”Passagerare i natten” är ett vardagsdrama om att våga gå vidare och att vi behöver varandra. Filmen börjar valnatten 1981 då jublande vänsteranhängare firar socialisten Francois Mitterrands seger i presidentvalet. Många uppfattar hans valvinst som början på en tid av förändring och framtidsoptimism.
Inte riktigt så för Elisabeth, lysande spelad av Charlotte
Gainsbourg. Hon har just blivit lämnad av sin man efter många års äktenskap, som
det antyds för en yngre kvinna, och där står hon, medelålders, utan utbildning
eller yrkeserfarenhet, hon har ägnat de senaste åren av sitt liv att uppfostra sina
två barn.
Ett stillsamt inlägg i feministdebatten.
Barnen, som båda är i övre tonåren, har det också lite
struligt. Dottern på väg ut i vuxenvärlden, en vänsteraktivist i ett samhälle
som sakta och nästan omärkligt börjar glida åt höger.
Sonen vantrivs i skolan, skolkar, och drömmer om att bli
poet.
Och så råkar de av en ren slump träffa en hemlös artonårig
flicka som har svåra drogproblem. De tar sig an henne, och hon bildar lite av
en kontrastbild för deras trots allt ordnade småborgerliga familjetillvaro.
Filmen utspelar sig i Paris, men det är inte på de breda boulevarderna
i centrum, längs med Seines vänstra strand, eller charmiga kvarter i Montmartre,
inte heller på pittoreska gator Quartier Latin, utan i en modernistisk
närförort med väldiga skyskrapor som gör anspråk på arkitektonisk originalitet,
men andas bara isolering och social segregation.
Tempot är lagom avvägt, som det passar en vardagsskildring,
och man har inte tråkigt en endast stund. Ett gott betyg om något.
Och allt ordnar sig, åtminstone ser utsikterna för att det
ska bli så riktigt lovande ut.
Lite av ett ”Tillsammans” i en kärnfamilj.
Passagerare i
natten, 2022
Svensk premiär: 31 mar, 2023
Språk: Franska
Originaltitel: Les Passagers de la nuit
Regissör: Mikhaël Hers
Medverkande: Charlotte Gainsbourg, Emmanuelle Béart, Noée
Abita, Quito Rayon Richter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar