Idag är det årsdagen av Sveriges riksdags andra och slutgiltiga beslut om kvinnlig rösträtt. Den 24 maj 1919 fattas det första beslutet i riksdagen om kvinnlig rösträtt. På grund av att reglerna för val till riksdagen fordrades en grundlagsändring. Den 26 januari 1921 fattar riksdagen det andra beslutet om kvinnlig rösträtt. Gifta kvinnor, som tidigare har stått under makens förmyndarskap, blir nu myndiga vid 21 år.
Det beslutet hänger i sin tur nära ihop med av avskaffandet av giftermålsbalken 1920.
Vi passerade nyligen 100-årsdagen av avskaffandet av giftermålsbalken. Om någon till äventyrs tycker det låter mossigt och legalistiskt tråkigt kan jag försäkra att skenet bedrar. Det är en viktig historisk milstolpe och hur spännande som helst.
Giftermålsbalken var en del av den lag som stiftades 1734 och som reglerade kvinnans juridiska ställning och rättigheter – eller rättare sagt brist på desamma.
Enligt balken stod ogift kvinna alltid, oavsett ålder, under förmyndarskap. Förutom modern kunde enbart män vara förmyndare. Man gjorde dessutom skillnad på män i det avseendet – de på faderns sida hade företräde.
Ogifta kvinnor kunde hos kungen begära att bli myndigförklarade, något som till exempel Fredrika Bremer och hennes syster gjorde 1840, vilket också nådigt beviljades.
År 1863 gjordes en lagändring och en ogift kvinna blev automatiskt myndig vid 25 års ålder.
Däremot infördes en möjlighet att begära omyndighetsförklaring, säkerligen med den goda avsikten att skydda stackars kvinnor som inte kunde ta vara på sig själva. Till lagstiftarnas förvåning var det få som begärde att bli omyndigförklarade.
Samma möjlighet fanns inte för män.
Förhållanden förändrades inte för gifta kvinnor. Efter giftermålet blev maken kvinnans förmyndare och målsman(!).
Nu kan man(?) tycka att lagen inte precis uppmuntrade damerna att inträda i det äkta ståndet, men i rättvisans namn måste påpekas att det fanns inskränkningar i mannen befogenheter och även vissa rättigheter för kvinnan.
Mannen hade inte rätt att sälja eller skänka bort kvinnans egendom utan hennes tillstånd. Bara en sån´sak!
Båda makarna hade rätt till skilsmässa vid otrohet – dock inte om de hade haft samlag efter att otrohet hade uppdagats. Tala om noggranna lagstiftare som förutser allt! Komplicerade regler fanns även för vårdnad om barnen och rätten att gifta om sig.
Skilsmässa kunde också beviljas om någon av makarna hade förlupit hemmet.
Den frånskilda kvinnan blev i regel myndig, detsamma gällde änkor. Givetvis blev de omyndiga så snart de hade gift om sig.
1920 avskaffades giftermålsbalken och ersattes med en ny året därpå. Då blev också kvinnor automatiskt myndiga när de hade fyllt 21 år, något som har gällt för männen sedan 1700-talet.
Samma år tillämpades också för första gången kvinnlig rösträtt vid riksdagsvalet.
100 år kan tyckas vara en lång tid, men det är faktiskt inte mer än tre generationer bort. 1920 var till exempel min mormor tolv år gammal.
Det betyder att det tills nyligen tilläts upprörande fördomar att upprätthålla ett kränkande förtryck. Och hur är det idag?
FOTNOT: Balk - Huvudavdelning av lagen som omfattar ett livsområde (äktenskapsbalken, miljöbalken, brottsbalken, föräldrabalken, och så vidare)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar