Världens nästnordligaste synagoga

 

Synagogan i Trondheim är vraken särskilt stor eller anrik, men den är intressant på så många andra sätt. Det är Europas nordligaste synagoga, och världens näst nordligaste, efter Fairbanks i Alaska. Dessutom är det förmodligen världens enda synagoga som har inrättats i en före detta järnvägsstation.

Den judiska invandringen till Norge är av ganska nytt datum, norska myndigheter var länge mycket restriktiva till all icke-kristen inflyttning. Det är först under 1800-talet andra hälft som det kommer en liten ström av judar, de flesta från Polen och Litauen.

Till Trondheim söker sig den judiska invandringen i slutet av seklet, och 1897 invigdes den första synagogan. Redan 1892 började man driva en religiös skola.

1924 köpte man den gamla järnvägsstationen – från Frälsningsarmén! Tala om en byggnad med rik religionshistoria – och 1925 invigdes den nuvarande synagogan, där den ligger än idag.

Huset är en ganska oansenlig nyklassicistisk byggnad i traditionell ljusblå färg, och den ligger i skuggan av den väldiga Nidarosdomen, som en ödmjuk lillebror (eller lillasyster).

Den lilla församlingen som bestod mest av hantverkare, affärsinnehavare och musiker levde ett stilla liv fram till den tyska ockupationen 1940. Tyskarna rekvirerade byggnaden och förvandlade det på nazistiskt vis till en sovsal för soldater.

De tre praktfulla Torarullarna, församlingens stolthet kunde räddas genom att den närbelägna pingstförsamlingen gömde dem. Ett vackert och tyvärr sällsynt prov på ett sant kristet sinnelag.

Huset blev ganska illa åtgånget av ockupanterna, men efter omfattande renoveringsarbeten kunde det återinvigas 1947.

Dagens församling är mycket liten, de få judar som finns i Trondheim är sekulära, synagogan har ingen rabbin, men det hålls regelbundet allmän bön på lördagar. I händelse av särskilda tilldragelser kommer en rabbin från Oslo eller Sverige.

Inte utan stolthet berättar vår guide att nyligen hade man en bar mitzva, en dubbel sådan för tvillingar och med en rabbin från Stockholm.

Huset inrymmer idag också ett judiskt museum, väl värt ett besök, som visar upp det judiska livet i Trondheim under de senaste 100 åren. Dessutom visar man en film om de överlevande från Förintelsen och deras hemkomst från olika koncentrationsläger och exilen i Sverige.

Tyvärr inte sällan ganska sorgliga berättelser. De återvändande möter en hel del fientlighet och ven öppen antisemitism. Många bostäder, affärer och verkstäder har plundrats och viljan att återlämna stöldgodset är obefintlig, inte heller får man myndigheternas stöd.

Trondheimförsamlingens stora projekt i modern tid är fullbordandet av det så kallade ”snubbelsten-projektet”. Det är stenar som utplaceras utanför hus där offer för Förintelsen bodde med deras namn på. Projektet initierades av den tyske konstnären Gunter Demnig 1994, och meningen är förstås att man ska ”snubbla” över historien.

Fram tills idag har det lagts omkring 75 000 sådana snubbelstenar i hela Europa. 670 av dem i Norge, Trondheim står för 65 stycken, vilket påstås vara det enda kompletta i världen, här är alla ihågkomna.

Foto: Grazyna Kaminska Flakierska