Förinta
Michel Houellebecq
Övers: Sara Gordan
Bonniers
Jag måste erkänna att jag har varit högst ambivalent mot
Houellebecq författarskap, hans cynism, hans misantropi, hans misogyni.
Samtidigt är han sällsynt vass i sin kritik av samhället, det politiska spelet,
av en genomkommersialiserad, förflackad civilisation utan andliga värden, med
en innehållslös individualism och utan naturliga sociala gemenskaper. Och så är
han förstås en driven författare. Därför kom hans senast roman som en klar
överraskning, och på det stora hela en positiv sådan.
Visst kan han fortfarande vara nog så cynisk, inte minst när
det gäller politikens värld, men vem kan klandra honom? Det är lätt att känna
en fullständig avsky inför det politiska spelets tomhet, med dess lömska
intriger, skamlösa hållningslöshet, där konkret innehåll har ersatts av
manipulativ medieträning, och när det är omöjligt att kritisera motståndarens
politik eftersom den är precis samma som ens egen!
Den närliggande framtid som Houellebecq skildrar är till synes ganska positiv, åtminstone med den politiska och ekonomiska elitens mått mätt.
/../
Läs hela texten (ej betalvägg) i Opulens
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar