Räddad av Alfhild Agrell

En lång rad lyckliga tillfälligheter förde Farrah Mustajärvi från Iran till Härnösandsförfattaren Alfhild Agrell.

Farrah kom till Sverige som flykting 1986. Hon bemödade sig om att lära sig språket som fort som möjligt. På SFI-kursen i Linköping fick hon läsa Strindbergs ”Fröken Julie”. Och det blev en chock.

-          Jag har alltid trott att i Norden finns en utvecklad kultur med jämlikhet och rättvisa. Och så läser jag en klassiker där kvinnan tar livet av sig därför att hon vågade ignorera klasskillnader! säger Farrah Mustajärvi.

Hon kunde inte förlika sig med att detta kvinnofientliga drama skulle vara en av den svenska litteraturens höjdpunkter.

Farrah är utbildad matematiker och programmerare, men litteratur betyder mycket för henne.

-          Som invandrare är det viktigt att slå rot, och för mig är bästa sättet att hitta en författare som jag kan knyta an till, säger Farrah.

Hon påbörjade ett systematiskt sökande, det blev ”en ryggsäck med böcker” från biblioteket varje vecka under 15 år. Men hon hittar ”sin” författare tack vare en slump. Hon råkar läsa en presentation av Alfhild Agrells drama ”Räddad” i en katalog från förlaget Rosenlarv.

-          Jag beställde boken, läste den, och det var som ett hammarslag, säger Farrah Mustajärvi.

Räddad gjorde ett så starkt intryck att hon bestämde sig att översätta den till farsi, och på det sättet göra den tillgänglig för långt fler än bara de svensktalande. 2009 var översättning klar.

Och för Farrah Mustajärvi började ett spännande litterärt äventyr.

-          Jag läser allt av Agrell, och inte bara en utan flera gånger. Hon är så mångbottnad, jag hittar något nytt hela tiden, säger Farrah.

Hon betonar också att Alfhild Agrell är en högst aktuell författare, och räknar upp flera teman som återkommer i hennes författarskap: psykiska åkommor, miljöproblem, finanskriser, konformism i samhället.

2010 bestämmer sig Farrah att resa upp till Härnösand på Agrells födelsedag, och hylla henne genom att läsa ur sin farsiöversättning på författarens grav. Nästa lyckliga slump är att redaktören på Rosenlarv råkar vara Moa Holmqvist, som är från Härnösand. Hon sätter Farrah i kontakt med en kvinnogrupp i Härnösand som har börjat intressera sig för den då nästan helt bortglömda författaren.

Resten är som det heter historia. Och en del av den historien är att Alfhild Agrell-sällskapet bildas. Farrah Mustajärvi protesterar när Anna-Lena Lundblad från sällskapet säger att hon är upphov till sällskapet, men går gärna med på att bli kallad dess ”katalysator”.

Alfhild Agrell-sällskapets senaste aktivitet är ett samarbete med Mittuniversitetets förskollärarutbildning kring författarens enda saga ”Pompom”, illustrerad av Elsa Beskow. Det har resulterat i en utställning på Sambiblioteket, dockteater, med mera.

I samband med projektet har Gun-Britt Hedström från Umeå föreläst om Pompom ur språk- och bildsynpunkt, medan Farrah Mustajärvi har hållit ett föredrag om sagan ur ett matematiskt perspektiv. Agrell umgicks med väldens första kvinnliga matematikprofessor (och Sveriges första kvinnliga professor!) Sonja Kovalevsky, och hade trots avsaknad av formell utbildning god förståelse av matematikens lagar.

-          Det är ett fyrverkeri av tal, hon är som vår tids da Vinci, säger Farrah Mustajärvi.

För mer info se Alfhild Agrell-sällskapets hemsida: www.alfhildagrell.se