1. Det görs mycket underhållning för barn, men inte så mycket kultur. Varför är det så?
Barnkultur har alldeles för låg status, vilket innebär också för lite pengar. Grundproblemet är avsaknaden av en offensiv kulturpolitik som vill något mer än att "skapa tillväxt och arbetstillfällen".
2. Många skolelever får sällan eller aldrig se teater på skoltid. Kommunerna har inte råd. Såg du någon teaterpjäs i skolan? Vad gav den dig?
Att vi i ett av världens rikaste länder "inte har råd" med barnkultur reser allvarliga frågor om hur vi spenderar våra pengar. Vi tycks ha råd med en hel del annat.
Jag har sett många teaterpjäser i skolan, i det kommunistiska Polen tvingades vi stakars förtryckta barn till sådant, i frihetens Sverige slipper barnen sådant diktatoriskt tvång, och kan leva lyckligt utan störande kulturupplevelser.
3. Oscar Wildes roman ”Dorian Grays porträtt” kommer för första gången ut i ocensurerat skick, där det tydligt framgår att det handlar om homosexualitet. Finns det något ämne idag som blir censurerat i 120 år?
"Ung, vit man ur medelklassen hyser författardrömmar, men korkade förlagsredaktörer förstår inte hans storhet, därför tillbringar han sin tid på krogen, med överkonsumtion av rusdrycker, träffar några damer..." Ett censurbeslut som det vore lätt att sympatisera med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar