Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

måndag 8 augusti 2011

Sociala turister från Småland


Idag är det Vilhelm Mobergs dödsdag. 2004 när det var 60 år sedan "Utvandrarna" kom ut kunde jag inte låta bli att skriva följande lilla satirstycke:

Sveriges Television visade i helgen Jan Troells filmatisering av Vilhelm Mobergs romansvit om Karl Oskar och Kristina som emigrerade till USA från Småland under 1800-talet. Innehållet kändes högst aktuellt, och föranledde en del reflektioner.

Några av emigranterna är någon sorts religiösa fundamentalister som sätter upp sig mot den etablerade kyrkan. De straffas med böter och vaga hot om fängelse. Att tala om förföljelse verkar synnerligen överdrivet. Huvudpersonerna och deras familj dras endast med ekonomiska bekymmer, en belägenhet som de delar med majoriteten av inte bara Sveriges utan säkerligen också Europas befolkning. De har det antagligen varken bättre eller sämre än deras föräldrar hade det, utan att de ens kom på tanke att bege sig över havet. Dessutom är några i emigrantföljet personer av klart tveksam sort: arbetsskygga drängar och högfärdiga prostituerade. Det är märkligt att hela sällskapet tilläts resa in i USA.

När då väl kommer dit avslöjar de direkt sin bidragsmentalitet då de på en gång snor åt sig subventionerad jord i Minnesota. Ett flagrant exempel på social turism!

Karl Oskar, Kristina och de andra söker inga kontakter med sin amerikanska omvärld. De skärmar av sig i sin svenska gemenskap, som mest av allt liknar ett invandrarghetto. Där upprätthåller de sina underliga, och inte sällan fundamentalistiska , sedvänjor, helt utan insyn av sociala myndigheter. De lär sig aldrig språket, och trots att de knappt kan prestera mer än några enstaka ord på engelska beviljas de medborgarskap i det nya landet. Upprörande!

Vilhelm Mobergs böcker och Jan Troells filmer visar på ett övertygande sätt hur illa det går utan restriktiv flyktingpolitik, med falsk tolerans och socialdalt, där inga krav ställs och generösa bidrag delas ut till vänster och höger. Hur lyckligt lottade är inte vi som lever i ett samhälle som har haft förstånd att åtgärda alla dessa missförhållanden. Nu behöver vi bara läsa om eländet i böcker eller beskåda det på TV.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar