I år ska tydligen Ankorna Kalle och Anna drabba samman till jul. Det kan bli riktigt intressant med tanke på att de två kombattanterna tycks helt jämbördiga. Anna har kanske ett visst försprång ifråga om utseende, men det kompenserar Kalle med sin rutin. Och när det gäller intelligens är det läget lika.
Vem vet, det kan rent av bli en ménage á trois om Göran Hägglund kommer loss. Göran Anka. Verklighetens folk håller tummarna.
Det började dock långt tidigare. Redan 1944 började Expressen komma ut. På måndag är det årsdag.
Och jag kan fortfarande efter 40 år i Sverige inte vänja mig vid att man kunde göra något så till synes fredligt som att starta en tidning mitt under ett brinnande krig. Men det var ju det, det var inget krig här.
Suezkanalen har gett upphov till många krig. På tisdag är det 140 år sedan den invigdes.
Om vi ändå är där i krokarna kan vi passa på att fira Omans nationaldag. Sedan 1970 firas den på sultanens födelsedag den 18 november. Jag tycker det är lite festligt med en rörlig nationaldag. Om inte nästa sultan fyller år på samma dag förstås.
På torsdag då är det allvar, då är det Världstoalettdagen. Den firas av Världstoalettorganisationen WTO (World Toilet Organisation), som varje år håller ett toppmöte, World Toilet Summit.
Undrar vad de sitter på? Och i Bulgarien, där får de stå.
På fredag är det en stor dag i Sverige, årsdagen av slaget vid Narva 1700. Det är en av de absoluta största segrarna i svensk militärhistoria. De avgörande faktorerna var rysk underutveckling och vädret, även om Karl XII har uttryckt en avvikande uppfattning i den frågan.
På lördag skulle den belgiske konstnären René Magritte ha fyllt år. Han var född 1898. Jag har alltid tyckt att han var ett geni och en rolig prick. Tänk bara, måla en pipa, och så skriva under "Detta är inte en pipa".
På söndag är det årsdagen av mordet på president Kennedy. Trots att det är så länge sedan, och trots att jag var bara sju år då, minns jag stunden mycket väl. Vi var ett gäng grabbar som lekte på gården, och någon, jag tror att det var en äldre kille, 15-16 år, kom rusande och viftade med en kvällstidning, Polens svar på Expressen - "Ekspres Wieczorny" (Kvällsexpressen) och ropade: "De har mördat president Kennedy!"
Genast vidtog en initierad debatt om vem som kunde tänkas ligga bakom detta nedriga dåd. När jag tänker på det nu inser jag hur insiktsfulla vi var och hur mycket vi visste. Så klok är jag inte idag.
Vem vet, det kan rent av bli en ménage á trois om Göran Hägglund kommer loss. Göran Anka. Verklighetens folk håller tummarna.
Det började dock långt tidigare. Redan 1944 började Expressen komma ut. På måndag är det årsdag.
Och jag kan fortfarande efter 40 år i Sverige inte vänja mig vid att man kunde göra något så till synes fredligt som att starta en tidning mitt under ett brinnande krig. Men det var ju det, det var inget krig här.
Suezkanalen har gett upphov till många krig. På tisdag är det 140 år sedan den invigdes.
Om vi ändå är där i krokarna kan vi passa på att fira Omans nationaldag. Sedan 1970 firas den på sultanens födelsedag den 18 november. Jag tycker det är lite festligt med en rörlig nationaldag. Om inte nästa sultan fyller år på samma dag förstås.
På torsdag då är det allvar, då är det Världstoalettdagen. Den firas av Världstoalettorganisationen WTO (World Toilet Organisation), som varje år håller ett toppmöte, World Toilet Summit.
Undrar vad de sitter på? Och i Bulgarien, där får de stå.
På fredag är det en stor dag i Sverige, årsdagen av slaget vid Narva 1700. Det är en av de absoluta största segrarna i svensk militärhistoria. De avgörande faktorerna var rysk underutveckling och vädret, även om Karl XII har uttryckt en avvikande uppfattning i den frågan.
På lördag skulle den belgiske konstnären René Magritte ha fyllt år. Han var född 1898. Jag har alltid tyckt att han var ett geni och en rolig prick. Tänk bara, måla en pipa, och så skriva under "Detta är inte en pipa".
På söndag är det årsdagen av mordet på president Kennedy. Trots att det är så länge sedan, och trots att jag var bara sju år då, minns jag stunden mycket väl. Vi var ett gäng grabbar som lekte på gården, och någon, jag tror att det var en äldre kille, 15-16 år, kom rusande och viftade med en kvällstidning, Polens svar på Expressen - "Ekspres Wieczorny" (Kvällsexpressen) och ropade: "De har mördat president Kennedy!"
Genast vidtog en initierad debatt om vem som kunde tänkas ligga bakom detta nedriga dåd. När jag tänker på det nu inser jag hur insiktsfulla vi var och hur mycket vi visste. Så klok är jag inte idag.
Publicerat i Tidningen Kulturen 2009-11-15
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar