Den första segern till ingen nytta

 

Narvik
Regi: Erik Skjoldbjaerg
Manus: Cristoph Grøndahl, Live Bonnevi, Erik Skjoldbaerg och Sebastian Torngren Wartin
Distribution: Netflix

”Narvik” är filmen om det legendariska, för att inte säga mytiska, slaget om Narvik, ibland refererat till som ”Hitlers första nederlag”. I skuggan av slaget utspelar sig ett svårt moraliskt dilemma. Filmen är en norsk storsatsning på Netflix.

När Nazityskland plötsligt invaderar det neutrala Norge i april 1940 blir kontrollen av den lilla nordliga staden Narvik central för hela operationen. Där ligger omlastningsstationen och utskeppningshamnen för den svenska malmen, och den är av vitalt intresse för både tyskarna och de allierade för den för kriget livsavgörande ståltillverkningen.

Tyska armén firar snabba framgångar mot det svaga, eller rent av obefintliga, norska motståndet, men när de allierade landsätter överlägsna styrkor bestående av engelska, franska och polska soldater, och understödda av engelska flottan, vänder krigslyckan.

Filmens krigsscener är välspelade och realistiska, däremot är det inte helt lätt att få grepp om sammanhanget.

Inte heller framgår det helt klart att den allierade styrkan kan skära av, ringa in och krossa hela den tyska armén i Nordnorge. Vilket de underlåter att göra. Tyskarnas snabba framryckningar i Frankrike får de allierades kommando att dra tillbaka de segerrika styrkorna från Norge, och lämna norrmännen åt sitt öde för fem år framåt.

”Hitlers första nederlag” utnyttjades aldrig och framgångarna i Norge blev helt förgäves.

Vilket som sagt inte är helt lätt att få grepp om i filmen.

Under tiden utspelar sig i den ockuperade staden ett drama där en av de norska soldaternas hustrur ställs inför ett svårt moraliskt val. Ska hon rädda sitt sårade barn genom att ange några engelska diplomater som gömmer sig i en stuga utan för stan eller ska hon ståndaktigt uppfylla sin patriotiska plikt och tiga. Och låter den lilla pojken dö.

Hon väljer att rädda sitt barn. Vilket ådrar henne lokalbefolkningens vrede och förakt, men publikens sympatier ligger nog ändå hos henne. Moraliska domar utdömes lätt i soffan framför tv:n i fred och välstånd.

Inte heller den delen av filmen övertygar, därtill är karaktärerna alltför platta och livlösa.

Verkligen ingen fullträff, men ändock skaplig underhållning med duktiga skådespelare och häftiga stridsscener.