Hans tavlor är som våldsamma utbrott av färger och former.
Stilen verkar välbekant och ändå helt egen. Mohamed Elkhabals utställning på
Mannaminne bjuder på en högst särpräglad konst.
Elkhabal kommer från Marocko och tillhör folkgruppen
sahrawier. De är ursprungsbefolkningen som lever i utkanten av Saharaöknen i
Västsahara, Marocko, Algeriet och Mauretanien. De har en historia som nomader,
är arabisktalande och sunnimuslimer.
Bildkonsten bland traditionella, rättrogna muslimer är om
inte direkt förbjuden så satt på undantag, det gäller framför allt avbildning
av levande väsen, främst människor, något som anses förbehållet gud. Samma
fenomen finns för övrigt bland ortodoxa judar.
Mohamed Elkhabals ohejdbara uttrycksbehov har därför gett
honom en marginaliserad ställning i det traditionella samhället och han
betraktas av många som lite eljest.
Han är autodidakt. Det är tydligt att han har sett en hel
del västerländsk konst och påverkats av det, inflytandet av Picassos kubism är
direkt slående. Men han är ingen exotisk epigon, hans stil är helt och hållet
hans egen.
Han målar på tyg, det kan vara damast, linneduk eller silke,
ofta återanvänder han gamla kläder. Dukarna spänns på ramar tillverkade av
spillvirke.
Dukarna används maximalt, Elkhabal målar både på höjden och
på bredden, motiven är olika beroende på vilken ledd han arbetar på. I nödfall
målar han också på baksidan av duken.
Tekniken är oftast akryl, men Mohamed Elkhabal utvecklar
egna ingångar även här, på en tavla har han blandat in sand i färgen, och
skapat ett speciellt lyster på det sättet, dessutom använder han mycket henna, inspirerad
av sin fru som är hennamålerska.
Färgrikedomen är överväldigande, och speglar i mångt och
mycket det sahrawiska samhällets egen brokiga färgprakt. Tänk på det nästa gång
ni säger ”Det är öken”.
På samma sätt finns det en mångfald av motiv, de kan
betraktas från olika håll, och skapar flera uttrycksnivåer av tolkningar och
upplevelser.
På varje tavla återfinns en detalj av en kamel – det
utrycket det goda i tillvaron, och det kontrasteras av en bit av en reptil –
det onda i tillvaron, och tillsammans bildar de en livets balans.
Utställningen pågår till den 14 augusti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar