Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

tisdag 15 september 2009

Veckan som kommer Vecka 38


en krönika som "Veckan som kommer" är det lätt hänt att missa viktiga händelser. En sådan är utan tvekan den polske teatermannens Jerzy Grotowski, i år blir tio år efter hans död.
Under 60-talet revolutionerade han teatern, och hade verkligen förtjänat att få några rader skrivna om sig. Jag hoppas att jag får tid längre fram att reparerar skadan. Och tänker med bävan på alla andra missar som jag har gjort - och kommer säkerligen att göra igen.

Veckan börjar med årsdagen av att Moskva brändes ner av ryssarna 1812 inför den annalkande franska Stora Armén. Detta har beskrivits på ett lysande sätt av Leo Tolstoy i "Krig och fred", så nu har ni ytterligare ett skäl att läsa boken.

På tisdag är det nationaldag i Costa Rica. Dessutom i Guatemala, Nicaragua, El Salvador och Honduras. Rent geografiskt sätt ser det lite suspekt ut. Dock inte historiskt. Samtliga dessa länder utropade sin självständighet på samma dag 1821. Tala om att mångfaldiga nesan för spanjorerna! Hela Centralamerika...men vänta, var är Mexico?

Mexicos förenta stater firar sin nationaldag en dag senare. Mexicos självständighet utropades dock hela elva år tidigare. Så är det när man är stor. Men tydligen inte tillräckligt stor, eftersom Mexico undan för undan förlorade närmare hälften av sitt territorium. Först utträdde Texas, sedan anföll Frankrike - i det som kallas för Bakelsekriget. Bakgrunden är att utländska affärer i huvudstaden plundrades, bland annat ett franskt bageri. En sådan skymf kunde naturligtvis inte tolereras. Sedan kom amerikanska interventionskriget 1848, och Mexico blev av med det som idag är Kalifornien, Nevada, Utah, Arizona och New Mexico.

På torsdag är det 404 år sedan den svenska armén under Karl XI besegrades av polackerna vid Kirkholm. Med tanke på alla polska nederlag mot svenskarna under 1600-talet, kan det vara värt att uppmärksamma slaget vid Kirkholm. I synnerhet som svenskarna var tre gånger så många.

Slaget var ovanligt blodigt, närmare 8 000 svenskar stupade, av 11 000, vilket måste vara en av de absolut största procentuella förlusterna i svensk militärhistoria.

På fredag är det 28 år sedan giljotinen avskaffades i Frankrike. Avrättningsmaskinen har fått sitt namn från doktor Joseph Guillotin som under en debatt i franska nationalförsamlingen 1789 föreslog att alla som dömdes till dödsstraff skulle få samma straff: avrättning genom halshuggning utförd med en enkel maskin och utan föregående tortyr. Själva konstruktionen har gjorts av andra.

Guillotins förslag var besjälat av en humanitär anda, och han såg det som ett steg mot avskaffande av dödsstraffet. Med tanke på att hans namn länge har varit symbol för avrättning är det onekligen ganska ironiskt att han var motståndare till dödsstraff.

Den mest kända giljotineringen är förmodligen avrättningen av kung Ludvig XVI 1793. Den sista offentliga avrättningen i Frankrike ägde rum 1939. 1977 giljotinerades den siste dödsdömde i Frankrike, och 1981 avskaffades dödsstraffet och därmed också giljotinen.

I Sverige har giljotinen använts en enda gång. Det var när Alfred Ander avrättades 1910 på Långholmen, vilket för övrigt var den sista avrättningen i Sverige.

På lördag är det årsdagen av gruvarbetare Aleksej Stachanovs otroliga prestation då han bröt 227 ton kol under ett skift. Han blev hyllad som en stor arbetets hjälte och ett föredöme i Sovjet, och blev också uppmärksammad utomlands, bland annat hamnade han på omslaget till Time Magazine. Hans insats har visserligen blivit ifrågasatt, men det är inte tu tal om han var en jäkel till att jobba.

Han blev odödlig på kuppen och gav namn åt begreppet "stachanovit", en mönsterarbetare, något som inte ens (ny)moderata arbetsmarknadsministrar inte drar sig för att använda.

Veckan avslutas med kung Chulalongkorns födelse. Han var kung av Thailand och föddes 1853. I samband med Världsutställningen i Stockholm 1897 besökte Chulalongkorn Sverige. Han reste i Norrland, uppför Ångermanälven och nerför Indalsälven.

Timmer var vid den tiden Thailands, eller Siams som det hette då, största exportprodukt, och förmodligen ville den vetgirige kungen lära sig mer om hur man utvecklar trä- och skogsindustrin.

Chulalongkorns resa har lämnat ett högst påtagligt spår. Som enda ställe i världen utanför Thailand finns en thailändsk paviljong uppförd till kung Chulalongkorns ära i Utanede, nära Bispgården i Ragunda kommun i Jämtland. Fantastiskt vackert belägen ligger paviljongen där som ett exotiskt memento som förbinder då och nu, när och fjärran.

Och visst är Chulalongkorn är coolt namn.


Publicerad 2009-09-13

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar