Memorandum.
En berättelse med bilder
Marlene van
Niekerk & Adriaan van Zyl
Övers:
Niclas Hval
Weyler, 2013
Efter
dundersuccén med ”Agaat” återkommer den sydafrikanska författaren Marlene van
Niekerk med en helt annan slags bok. Hennes vän konstnären Adriaan van Zyl, som
var döende i cancer, visade ett antal bilder för henne och bad henne att skriva
en text utifrån dem. Resultatet blev en roman om döendet, eller snarare om
konsten att dö.
En oansenlig
kommunaltjänsteman, själva urtypen för en tråkig byråkrat, tillbringar en natt
på sjukhuset i väntan på operation för sin levercancer, och blir ofrivilligt
vittne till ett samtal mellan två märkliga personligheter. En konstnär och en
vetenskapsman, båda uppenbarligen döende.
Byråkraten
blir djupt berörd av deras samtal, även om han inte förstår allt, i själva verket
förstår han ganska lite av vad de säger. Han bestämmer sig för att rekonstruera
och uttyda samtalet, och anträder därmed en spännande resa in i nya okända och
för honom mycket tilltalande världar.
Det som de
två dödssjuka står för: konstens skönhet och naturens förunderliga mångfald
konstrasteras mot sjukhusmiljöns totala monotoni. Den moderna sjukvården är
mycket effektiv och förmår mycket, men den är omgärdad av lika mycket ogästvänligt
kontrollbehov som själslig och estetisk sterilitet.
Tror jag att
det ska betyda, eftersom jag är lika oförstående inför de två romanfigurernas
djupsinnigheter som den stackars kommunaltjänstemannen. Och undrar om det inte är sannare att säga
att vi dör som vi har levt.
Adriaan van
Zyls alla 16 bilder är med i boken. Det är dystra skuggor i dunkla färger som
med sin ensamma nakenhet och tomma övergivenhet uttrycker den utsattes rädsla, oro,
osäkerhet och ångest.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar