Det bjöds på viscafé på Svanö Folkets hus på tisdag kväll. Det var gruppen Räven, Kråkan & Skatan som skulle uppträda med sitt musikprogram.
Tyvärr blev Räven sjuk, och publiken fick nöja sig med Kråkan och Skatan. I vanliga fall heter de Lars Ramström och Rebecca Brattlin, och går på Nordiska folkhögskolan i Kungälv utanför Göteborg, där de studerar just visor.
Gruppen framför mest egna låtar, men också visor av andra elever vid skolan, och dessutom en och annan sång av Allan Edwall och Ola Magnell. Man säger sig vilja utmana fördomarna om hur en visa ska låta. Särskilt rebelliskt blir det ändå inte.
Musiken, med komp av gitarr, bas, slagverk och munspel, är relativt traditionell visa, även om det svänger bra. Texterna är underfundiga, genomgående politiska utan att vara plakatmässiga. Det handlar mycket om könsroller, olycklig kärlek, och då inte minst homosexuell sådan, karriärism, en form av rockig socialrealism. Framfört med stillsam ironi och humor, utan att väja för det känslosamma, samtidigt som det är lågmält och vardagligt poetiskt.
Man upprättar en nära kontakt med publiken, det är tacksamt i den lilla lokalen på Svanö, särskilt med cafémöbleringen.
Ännu ett lyckat arrangemang av Svanö Kulturförening.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar