1. Partiet Sannfinnländarna ser ut att få framgångar i valet i Finland (15 april) med en kampanj mot ”tvångssvenskan” (språket är obligatoriskt i skolan). Får svenskar tycka till om svenskan i Finland, eller är det något som bara angår finländare?
Svenskar är så klart inte finländare. Och finns det sanna finnar, borde det rimligen finnas falska också. Tyvärr är det så världen ser allt mer ut i krisens spår. Rasism och främlingsfientlighet breder ut sig, delar upp människor i "vi" och "de", och tar hem billiga poänger på en populistisk politik, med förenklade analyser och enkla lösningar.
2. Byggherren Sven-Harry Karlsson byggde ett helt eget konstmuseum i Stockholm (invigdes förra helgen, med en utställning med Lars Kleen, konstnär med sommarateljé i Nordingrå). Storhetsvansinne eller bra att kulturen får lite av stålarna som näringslivet jobbar in?
Jag låter vara osagt vem som har jobbat in de pengarna. Och så klart är det storhetsvansinne. Kulturen ska helst i så liten utsträckning som möjligt vara beroende av enskilda mecenaters egotrippar, men visst är det bättre att det blir ett konsthus än att det skulle slösas bort på något annat.
3. Betyder våren något speciellt för kulturen? Är det något du vill ska få en ”ny vår”?
Jag är inte särskilt känslig för årstider, våren betyder inte så mycket, om jag nu har en favorit är det snarare hösten. Om något skulle behöva en "ny vår"? Det är i så fall Folkets hus-rörelsen. Det vore fantastsikt om den kunde återupprätta sin ställning som mötesplats och ett självklart forum för kulturen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar