Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

onsdag 22 december 2021

Glättigt utan att vara banalt



Idag är det Giacomo Puccinis födelsedag. Dagen till ära en text från 2019 om en föreställning med Puccinis två enaktare framförda av elever vid Operastudion Kapellsberg.

Operastudion Kapellsbergs vårföreställning bjöd på två enaktare av Puccini. De två kortoperorna är av helt olika karaktär , vilket ger operastudenterna en möjlighet att utveckla bredden i deras sångregister, samtidigt som det är ganska publikfriande i ordets bästa mening.

"Gianni Schicchi" och "Syster Angelica" ingår i Puccinis så kallade Triptyk, den tredje var "manteln", och de tre kortoperorna var tänkta att spelas tillsammans under samma kväll.

Uruppförandet var 1918, och i inledning av "Gianni Schicchi" hör man ett tydligt eko av moderna toner, lite weillskt, nästan jazzigt. Sedan blir det snabbt åter mer belcanto-aktigt.


"Gianni Schicchiär en munter och skälmsk komedi som bjuder på mycket burlesk humor. Temat med giriga släktingar som försöker lura till sig ett arv är också mycket tacksamt, lika universellt som tidlöst.

Och den förväntade glädjen när de som luras blir själva lurade uteblir inte heller.

Musiken är kongenial med innehållet, med Puccinis säkra handlag att leverera musik som är glättig utan att vara banal, och med en sällsynt förmåga att bjuda på trallvänliga bravurarior.

Som vanligt är det elever från flera årskurser som deltar i föreställningen.

I "Gianni Schicchi" får David Afzelius briljera i huvudrollen som den sliskige lurendrejaren. Han har haft en mycket positiv utveckling under sitt år på Operastudion.

Det gäller också Joel Svahn, som har gjort enorma framsteg under sin tid på Kapellsberg.

De sekunderades väl av de andra, inte minst en förförisk Niki Bergman, och en övertygande tantig Alexandra Olsson Andersén.


Den andra kortoperan, "Syster Angelica", är en mörk berättelse, där Puccini får visa att han hanterar allvarliga teman med stor dramatisk skicklighet. Handlingen liksom musiken pendlar mellan sakralt allvar och innerlighet och världslig glädje och jordisk längtan.

Den delen av föreställningen är en kollektiv triumf av inte färre än tolv sångare. Ett extra plus i kanten för Loella Grahn i huvudrollen som syster Angelica - hon är stundtals helt lysande. Även Ellinor Romin och Katariina Holma imponerar.

Mycket imponerande är elevernas förmåga att agera, det är tydligt att undervisningen försummar inte det momentet. Här spelas musikteater på riktigt!

Att en föreställning om penningbedrägeri och botgöring med tragiskt slut framförs i Rådhusets sal där kommunfullmäktige sammanträder får var och en tolka fritt.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar