Mitt bidrag till Allehandas sommarbilaga:
Det litterära landskapet i Ångermanland är som det fysiska –
högst varierat. Högt och lågt, stad och land, modernt och folkligt.
Den mesta bebyggelsen i landskapet är av nyare datum,
sprungen ur träindustrins makalösa expansion under andra hälften av 1800-talet.
Undantaget är residens- och stiftstaden Härnösand. Grundad redan 1585, ett
viktigt sjöfartcentrum, först i Europa med elektrisk gatubelysning, och med ett
välbärgat och självmedvetet borgerskap.
De pampiga husen runt Stora torget och längs med Skeppsbron
skvallrar vältaligt om den rikedom och självkänsla som länge härskade här.
Det var just vid Stora torget som Alfhild Agrells familj
bodde vid mitten av 1800-talet, och det var där hon växte upp. Hon var en av
sin tids mest uppburna dramatiker, hennes pjäser spelades på Dramaten inför
utsålda hus, hon ansågs som Strindbergs och Ibsens jämlike, och hennes dramer
kan i stor utsträckning sägas befinna sig i en dialog och replikväxling med de
två giganterna.
På senare år har Agrell fått lite av en renässans, och
hennes författarskap räknas som ett självklart bidrag till det moderna
genombrottet. Men i sin samtid fick hon smärtsamt uppleva hur hon trängdes
undan från den litterära offentligheten av den tidens gubbvälde.
Från det borgerliga Härnösand är det bara ett stenkast till
det betydligt mer proletära Kramfors. Strax innan man kommer fram till
centralorten, precis efter Strömnäs men före Frånö, ligger byn med världens
kortaste namn – Å.
Här föddes 1915 Erik Nyhlén. Han kom så småningom att söka
sig ut i den stora världen, han blev en av de legendariska Klarabohemerna. I
sitt författarskap öser han ur sitt närmast outtömliga förråd av skrönor och
historier, många från barndomens Ångermanland.
I de finare litterära kretsarna kallades han för ”Ådalens
Piraten”, i de mindre fina för ”den sanningsenlige storljugaren”, och han citerade
gärna sin mormor som sa om dottersonen: ”Pojken lög aldrig, han bare hitte på”.
De tidiga skolåren gick Erik Nyhlén i Åskolan. Det var en
varannandagskola, vilket passade väl de inte alltid så bildningstörstande
barnen. Nedanför viadukten mot Hamnviken, precis intill järnvägsspåren finns
kvar skolbyggnadens grund.
Det finns en skröna om att skolans vaktmästare också
tjänstgjorde som stins. När ett tåg skulle passera hämtade han sin stinsmössa,
ställde sig i stram givakt vid spåren och signalerade att det var fritt fram.
Den författare som kanske mest förknippas med Ådalen är
Pelle Molin. Hans ”Ådalens poesi” är en samling äventyrs- och
folklivsberättelsen knuten till olika autentiska platser och skildrade med
humor. Det är där han skriver de vackra orden: ”Ådalen, Guds verk, då han på
samma gång log och vredgades!”
Han var född 1864 i Tjäll utanför Sollefteå, men står staty
i Näsåker, där han hade en stuga, inte långt från Nämforsen, där de flesta av
hans berättelser skrevs eller påbörjades.
I närheten kan man beskåda ett av norra Europas största
hällristningsområden, med 2500 figurer, älgar, andra djur, fiskar, fåglar och
människor, inhuggna i klipporna. Hällristningarna är daterade till yngre
stenålder och äldre bronsålder.
Även om Örnsköldsvik är landskapets i särklass största
kommun, och har ett vitalt kulturliv, är det få författare av rang som har sina
rötter här. En av de få är Karl Östman. Han förknippas visserligen främst med
Sundsvall, där han bodde större delen av sitt liv, men han var född i
Köpmanholmen, och det var här han tillbringade sina första år.
Det var också här som han blev vräkt för första gången,
något som kom att upprepas senare i hans liv. I barndomen var det på grund av
fattigdom, i vuxen ålder som straff för politiska och fackliga aktiviteter.
Dessa erfarenheter återspeglas konsekvent i hans
författarskap.
Hans barndoms Köpmanholmen, liksom hela Nätrabygden, är en
veritabel konstoas med 25 olika konstverk utplacerade i området, och med Herrgårdsparken
som centrum.
Brynge kraftstation har förvandlats till ett konstgalleri
där Ångermanlands två arv, kultur och industri, förenas i ett kreativt möte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar