Idag är det årsdagen av upproret i gettot i Bialystok 1943.
En heroisk men hopplös kamp, dömd att misslyckas innan den ens började. Inte
många överlevde. Det varade ändå i fyra dagar. Ett Thermopyle i den stad som
såg Zamenhof födas.
Väpnade motståndsgrupper hade bildats redan tidigare,
välmedvetna om att gettots dagar snart skulle vara räknade. Men först i juli
kunde man skapa en enhetlig kamporganisation, som leddes av sionisten
Tenenbaum, med kommunisten Moszkowicz som hans ställföreträdare.
Planen var att slå till mot tyskarnas svagaste punkt och att
få med sig så många som möjligt i flykten mot skogarna.
Dessvärre var tyskarna väl förberedda, de hade lärt sin läxa
under upproret i Warszawas getto. De var inte bara numerärt starka, dessutom
hade man satt in tungt artilleri, stridsvagnar och till och med flyg.
De judiska kämparna, runt 300 till antalet, var svagt
beväpnade, med omkring 100 pistoler och ett tiotal gevär och handgranater.
Redan första dagen kväste det mesta av motståndet, även om det pågick spridda
strider i ytterligare tre-fyra dagar.
Ett fåtal kämpar lyckades fly till skogs, där de förenade
sig med partisanförband. Tenenbaum och Moszkowicz begick förmodligen självmord.
Den återstående judiska befolkningen transportardes till förintelselägret i
Treblinka.
Läs mer om judiskt motstånd under andra världskriget i min recension av Kenneth Hermeles bok ” Inte som lamm till slakt – Judiskt motstånd under Förintelsen”; Inte som lamm till slakt
Bild: Autorstwa Rakoon - Praca własna, CC0
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar