Idag är det världspoesidagen. Det är också Internationella dagen mot rasism. Jag vet inte om de två hänger ihop på något sätt, men man kan alltid hoppas!
Dagen till ära några rader poesi. Lasse Lucidor:
Skulle Jag sörja då wore Jag tokot,
Fast än thet ginge mig aldrig så slätt,
Lyckan min kan fulla synas gå krokot,
Wackta på Tijden hon lär full gå rätt;
All Werlden älskar Ju hwad som är brokot,
Mången mått liwa som eij äter skrätt.
Och Gustaf Fröding:
Och skulle jag sörja, så vore jag tokot,
ty ingen gör rakt, hvad Vår Herre gör krokot,
och ingen sorg på lifsens stråt
kan tvättas bort af gråt.
Min glädje var ringa, min motgång var mycken,
min strängalek gjord till att falla i stycken,
och gjord att förlisa, min lefnads båt
- ro hit med vin för en plåt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar