Solveig Nordlunds film ”Mitt andra land” hade
Norrlandspremiär på Svanö Folkets hus. Filmen är en personlig berättelse om
åren då Solveig bodde i Portugal genom filmer som hon har gjort eller varit
inblandad i.
Efter studenten åkte Solveig Nordlund ut i Europa. Hon
hamnade i Paris, där hon träffade en grupp portugiser som studerade film. Det
var också Solveigs dröm, svår att förverkliga i Sverige där filmutbildningen
fortfarande var mycket exklusiv.
En av portugiserna och Solveig blev ett par, och efter en
kort mellanlandning i England kom de 1966 till Portugal. Här var situationen
för filmare under Salazars diktatur ganska inskränkt med censur och rigida
organisationsstrukturer. Solveig Nordlund arbetade till en början som tolk och
inköpschef åt svenska företag som etablerade sig i stor skala i Portugal vid
den tiden.
Men hon försökte också att ägna sig åt film, och hade en del
uppdrag som klippare.
Allting förändrades efter nejlikornas oblodiga revolution
1974. Kulturlivet exploderade i en berusande gränslös kreativitet. Inom filmen
skedde ett generationsskifte som öppnade nya vägar för unga engagerade
talanger.
-
Det var en hektisk tid, allt skulle
dokumenteras, och det fanns hur mycket jobb som helst för filmare, säger
Solveig Nordlund.
Hon och hennes man bildade filmkollektivet Grupo Zero och
reste ut på landsbygden för att filma lantarbetarnas kamp för jordreform och
alfabetiseringskampanj. Det var en tid av eufori och optimism i frihetens och
demokratins anda då allt tycktes möjligt.
”Att på det här sättet kunna deltaga i och kanske förändra
historien är mitt livs största upplevelse”, som hon skriver i programbladet.
Filmen ”Mitt andra land” kretsar kring revolutionen 1974,
och den släpptes också förra året för att hylla 40-årsjubileet av revolutionen.
Den är intrikat uppbyggd med sekvenser av filmer som Solveig Nordlund gjort
eller medverkat i, det är både spelfilmer och dokumentärer. Filmen har ett jämt flöde som undviker
storvulna höjdpunkter och ett personligt tilltal. Här finns både suggestiva
masscener och påträngande uttrycksfulla närbilder.
Det är personligt utan att vara privat, politiskt utan att
vara propagandistiskt.
Tematiskt börjar filmen i en konservativ högreståndsmiljö
där man försöker stänga ute alla de tecken som förebådar den kommande utvecklingen.
Sedan följer revolutionsyran, och det är ingen tillfällighet att det dyker upp
en sekvens ur Sergej Eisensteins klassiker ”Kampen för jorden”. Parallellen
till Ryssland 1917 är uppenbar.
Det finns en lågmäld äkthet som berör i Solveig Nordlunds
skildring av de fattiga lantarbetarnas hoppfulla strid för drägligare villkor
och mänsklig värdighet.
Ett och ett halvt år senare krossas drömmen om en bättre
framtid av en kontrarevolutionär militärkupp. Filmen avrundas med en
betraktelse över den besvikelse som kom att prägla åren efter
revolutionsnederlaget 1975, med bland annat en intervju med den radikale
revolutionsledaren och presidentkandidaten Otelo de Carvalho.
Även om slutet präglas av frustration och besvikelse finns
där ingenting av uppgivenhet. Trots allt - kamp lönar sig, historien går att
förändra.
1980 lämnade Solveig Nordlund Portugal och återvände till
Sverige. Här blev det en lång rad filmproduktioner, flera prisbelönta. Bland
annat har hon för sin filmatisering av Henning Mankells ”Comédia Infantil” fått
Juniorpriset i Cannes, och varit nominerad till Guldbaggen, men fick se sig
besegrad av Fucking Åmål.
2002 flyttade hon åter till Portugal, där förutom film
ägnade hon sig mest åt teater. Hon har översatt och satt upp flera svenska
dramatiker som Lars Norén, Bergman, Mankell och Strindberg.
Sedan 2012 bor hon i Ry, inte långt från sin pappas hus i
Torrom, där hon har tillbringat sin barndoms somrar.
-
Här trivs jag så bra, jag tänker på det varje
dag. Den fantastiska naturen och det rika kulturlivet, jag är en riktig
ambassadör för Ådalen, säger Solveig.
Hon fortsätter oförtrutet att
arbeta med film. För ett par år sedan gjorde hon filmen om Mannaminne och
Anders Åberg. Nu har hon ett nytt projekt på gång, en fresk om Norrlands
historia med arbetsnamnet ”Sånger om Norrland”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar