Den svåra poesin

I svallvågorna efter Poesifestivalen i Västernorrland:

"Om någon skulle fråga mig
vad en dikt är,
skulle jag tveka ett ögonblick.
Och dock vet jag det så väl!"

Jaroslav Seifert (Översättning: Gulli Michanek)

Årets PoesY –fräckt, uppkäftigt, politiskt

Den 13:e upplagan av PoesY avslutades traditionsenligt på lördag med final. Den var som vanligt festivalens kulmen, där poeter ur den svenska diktareliten läste egna alster.

Programmet inleddes med musik, också det en tradition. Det var Anna Jonshult som spelade några klassiska stycken på cello. Och nej, Bob Dylan kom inte i år heller.

Årets festival kunde sola sig i glansen av ett svenskt Nobelpris i poesi. De två konferencierna, Susanne Ekelund och Peter Degerman, började också med ett potpurri av Tranströmercitat. Paradoxalt nog var den första poeten, Helena Österlund, som har belönats med Borås Tidnings debutant pris, raka motsatsen till årets Nobelpristagare. Hennes poesi är så gott som kemiskt fri från metaforer. Däremot är den mättad med tung symbolik. Hennes långa diktsvit undersökte relationen mellan diktarsubjektet och världen på ett högst personligt och närvarande sätt.

Den egensinnige Joar Tibergs dikter var som kluriga aforismer, som byggde på motsatser och paradoxer, och som på ett oväntat sätt belyste det beklagliga tillståndet i världen, men pekade också på ett försynt vis mot nya möjligheter. Det var säkert ingen tillfällighet att han tillägnade sin uppläsning occupy-rörelsen.
Olivia Bergdahl, ung vinnare av SM i poetry-slam, läste uttrycksfullt dikter, som var som ordströmmar, fulla med ordlekar och fyndiga rim, och som pendlade starkt mellan det poetiska och det politiska.

Mångsysslaren Ulf Karl Olov Nilsson, förkortas kärleksfullt UKON, är en språkekvilibrist som i enkla meningar formulerar svåra frågor. Genom absurd humor blottlägger han världens jäkelskap och de bakomliggande maktstrukturerna.

Marie Silkeberg, professor i litterär gestaltning, läste en berättande dikt, med bilder från en Rysslandsresa, som rörde sig i spänningsfältet mellan det personliga och det politiska, och som kunde sägas handla om Pengar, Poesi och Politik.

Finalen avslutades grandiost med Daniel Boyacioglu. Han är estradör, hiphopartist, operakompositör, poetry-slamvinnare, poet, med mera. Med drastisk humor beskriver han en brutal verklighet av familjevåld och främlingsfientlighet. Men i hans texter finns även värme, ironi och en stor dos självdistans.

Han bjöd också på en raplåt. Boyacioglus framträdande löste slutligen upp den något överdrivet högtidliga atmosfär som annars lätt tar över under poesifestivalen. Årets finalfält var alltför mycket en frisk fläkt för att tillåta det. Fräckt, uppkäftigt, politiskt.

Poesi när den är som bäst.

Krokiga vägar till författarskap

Årets upplaga av Poesifestivalen är i full gång med spännande programpunkter över hela Västernorrland. Numera går festivalen under namnet PoesY, för att markera länskaraktären.

Festivalen tjuvstartade redan på söndag med poetiska familjeaktiviteter på Murberget. På måndag var det poesicafé på Kulturmagasinet i Sundsvall, och en konsert med Noratrion på Sambiblioteket. Det fortsatte dagen efter med dikter på olika språk med elever från Komvux, och poesi med specialklassen vid Hampnäs Folkhögskola i Örnsköldsvik som framförde egna dikter. På onsdag var det dags för Anita Jacobson, Poetry slam-mästare, att framföra egna dikter och humoristiska funderingar som varvades med en och annan sång.

Lite av en höjdpunkt på tisdagen var ett föredrag I glömda poeters sällskap av Erik Jonsson från Umeå. Erik är en ung litteraturvetare, som efter att ha kommit på kant med den akademiska världens teoretiska fixering, är numera frilansskribent, och ägnar sig framför allt åt glömda norrländska författare. Eriks forskning har en biografisk inriktning, han vill upptäcka historien bakom författaren, och kartlägga relationen mellan författarens liv och verk.

Ambitionen är också att vidga begreppet Norrlandslitteratur, den handlar inte bara om myren, industrialiseringen och bondelivet som vi har lämnat bakom oss, utan lika mycket om ockultism, mysticism eller feminism.

Erik redogjorde för sin forskning, som ofta sker på oväntade och krokiga vägar. Han gav några intressanta exempel på bortglömda författarskap, bland annat två med lokal anknytning, nämligen Eva Neander, uppväxt i Härnösand, och E. Valter Hülphers från Kramfors. Erik har redan tidigare skrivit om båda i tidningen. En ny intressant detalj som framkom under föredraget handlade om Hülphers försvunna arkiv. Han var nazist, men ångrade sig tidigt, och för att dölja alla spår av sin förvillelse grävde han ner alla sina papper på någon åker. Den som vill göra en litteraturhistorisk upptäckt, kan ta fram spaden och bege sig till Styrnäs.

Festivalen fortsätter med föredrag, Poetry Slam, poesicafé med öppen scen, med mera, och avslutas som vanligt på lördagskväll med den stora finalen med sex inbjudna poeter.