Årets Nordingrå Konstrunda i gång – fast digitalt: "Har sina fördelar och nackdelar"

Talet 13 visade sig vara oturligt för Konstrundan i Nordingrå. I tolv år, ända sedan starten 2008, har man bjudit på en rik mångfald av konstupplevelser på en mängd platser i Höga kustens böljande landskap. I år har coronapandemin satt stopp för en fysisk konstrundan, och istället tvingat den att söka sig till den virtuella världen. En digital konstrunda, vilket har både sina för- och nackdelar.

Kanske just utflykten till Nordingrå är det som man saknar mest. Istället är bara att sätta sig framför datorn. På slaget klockan 13 på fredag invigdes (aktiverades?) årets konstrunda. Ingen kanonsalut vid Körningsgården visserligen, men ändå kunde man höra, även om inte se, ett invigningstal av Sebastian Andersson, konstkonsulent vid Region Västernorrland.

Ett intressant inslag i hans tal var uppmaningen att ge akt på det egna betraktandet av konst. Det är ingen tvekan om att det sätt på vilket vi ser konst påverkar ofrånkomligen själva upplevelsen. Det blev väldigt tydligt i år, när man kan göra en rak jämförelse mellan det digitala och det fysiska.

Rent generellt kan man konstatera att en av viktiga saker som försvinner digitalt är uppfattningen av material. Mikaels Arvidssons emaljer ser ut som vilka målningar som helst, och förlorar mycket av sin lyster.

Svårt också att få en bra uppfattning om storleken. Det märker man bland annat i bilderna av Jan Jeansons måleri, som tappar både i storslagenhet och i nyansrikedom.

Läs hela texten i Allehanda.se