Föredetting är ett skällsord, att vara före detta är bland
de värsta en människa kan vara. Duger inte längre mycket till, med sin bästa
tid bakom sig, utan framtid. Onekligen lite märkligt ändå, om man är före detta
har man i alla fall varit något. Tänk att inte ens vara före detta? Och vad är
i så fall bättre? Att vara efter detta? Eller rent av detta? Och vad är i så
fall det?
Den relativt nystartade amatörteatergruppen TeaterHernö räds
inte svåra frågor. Mattias Anderssons pjäs Före detta är en riktig utmaning på
flera sätt, inte minst kräver den ett högt uppskruvat tempo och ett agerande i
samklang med det.
Det går hur bra som helst. Flera av skådespelarna har en
ganska omfattande teatererfarenhet, och så har man förstås fått ledning av
länets egen demonregissör Iso Porovic.
Tempot är våldsamt rakt genom, utspelet kraftfullt forcerat,
ibland i överkant. Men överspelet fungerar, det speglar bara samhällets
stressplågade okänslighet.
Läs hela texten i Allehanda.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar