Välkomna
till gaskammaren, mina damer och herrar
Tadeusz
Borowski
Övers:
Cathrine Berg
Modernista
Tadeusz
Borowski tillhörde dem som i Polen kallades för Columbus-generationen. De var
födda kring 1920 i det nyligen återupprättade Polen, seglade iväg på livets
upptäcksfärd 1939, de flesta gick under, det fåtal som överlevde kunde bara
konstatera att det Eldorado de hade hoppats finna visade sig vara en grym och
ogästvänlig kontinent.
Eller utan
poetiska omskrivningar: 1943 arresteras Borowski av Gestapo och hamnar i
Auschwitz. Upplevelser i koncentrationslägret kom att prägla honom för resten
av hans korta liv, och utgör huvudtemat i hela hans författarskap.
Hans mest
kända verk är berättelsesamlingen ”Välkomna till gaskammaren, mina damer och
herrar” från 1948, som publicerades första gången på svenska 1974, och finns nu
i nyutgåva på förlaget Modernista.
Det
Auschwitz som Borowski skildrar är ett eget universum med en trist vardag av
oupphörlig död, monotont våld och desperat kamp för överlevnad. Alla fuskar,
luras och stjäl, det trixas och fixas, här finns ingen plats för
sentimentalitet eller medkänsla, viljan att leva kommer ständigt i konflikt med
allt det som gör livet värt att leva.
Och ändå
inte. Fångarna må vara starkt avtrubbade, men saknar inte helt känslor, och kan
uttrycka barmhärtighet, som genom att blåljuga för de nyanlända om vad som
väntar. En gnutta människovärdighet är nödvändig för överlevnad, och den hittar
man i sitt inre, i sina tankar och känslor, och även i sina drömmar om att
kriget någon gång tar slut, och kanske, kanske, rättvisa skipas.
För de
plågade betyder rättvisa inte bara att de skyldiga straffas, utan också att
bödlarna ska få lida på samma sätt som deras offer tvingades göra.
Borowski
skriver en saklig prosa, där inte ett komma är onödigt, han är iakttagaren som
noterar och vittnar, utan moraliska övertoner. Han skildrar vardagen, och det
är genom dess prisma som alla ohyggligheterna framträder och blir begripliga.
De spelar fotboll, och ”Mellan två hörnor har de lyckats gasa tretusen
människor”.
Ett viktigt
vittnesmål och ett stycke lysande litteratur.
'
Tadeusz Borowski tog
sitt liv 1951, 28 år gammal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar