Den
blygsamme hjälten
Mario Vargas
Llosa
Övers: Peter
Landelius
Norstedts,
2014
Mario Vargas
Llosa är en fantastisk berättare, som i sina romaner skildrar väsentliga
samhällsfenomen på ett levande och angeläget sätt. Det gäller även efter hans
politiska avfall, då han mer eller mindre över en natt förvandlades från
vänsterintellektuell till rabiat nyliberal. Han gav sig i kast med politiken
och hade så när blivit Perus president. Som tur var för Författaren Vargas
Llosa – och det peruanska folket - förlorade han.
Hans senaste
roman är också hans mest politiska på länge, även om det på ytan kanske inte
förefaller så. ”Den blygsamme hjälten” handlar om en företagare som blir utsatt
för utpressning, men inte viker en tum, och går segrande ur striden med
skurkarna.
En lovsång
till civilkuraget? Inte riktigt faktiskt.
Huvudpersonen
Felicito Yanagué är en nyliberal våt dröm. Egenföretagare, född i extremt
fattiga omständigheter, har med sina bara händer byggt upp… ja ni vet. Han har
förvisso förmånen att verka i ett expanderade Peru, där välståndet växer
praktiskt taget inför våra ögon, och för den driftige och flitige är alla vägar
öppna.
Felicito
Yanagué är visserligen på alla sätt en rekorderlig typ, men Vargas Llosa lyckas
ändå att teckna honom som en ömklig stackare, hopplöst underklassig.
Överklassföraktet lyser rakt genom.
Inte nog med
det. Det visar sig att utpressningshotet var i själva verket inte så farligt,
och på ett sätt som inte står kiosklitteraturen efter förvandlar han det
politiska till det privata, och trivialiserar hela handingen.
Inte
alldeles oväntat har upplösningen ett starkt inslag av biologism, för att inte
säga rasism. Sonens skändliga agerande förklaras av att han egentligen inte är
hans riktiga son. 25 år av gemensamt familjeliv och känslomässig anknytning
spolas rakt ut i pseudogenetikens avlopp.
Vargas Llosa
berättar fortfarande bra, men han är påtagligt trött som författare, och likt
en gammal magister som håller på att tappa tålamodet med sina obegåvade elever
tar han fram allt grövre pekpinnar.
Umbärlig
läsning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar