Klezmermusikens främsta utövare i Sverige är utan tvekan
Härnösandsbördiga Louisa Lyne och hennes Di Yiddishe Kapelye. Hon minns sin
uppväxt i Ångermanland som en kulturell smällkaramell.
-
Genom körer, teatergrupper, dans och senare estetiska
programmet i Härnösand så fick jag uppleva så mycket. Självklart spelade också
mina föräldrars musikaliska yrkesroller stor roll. Jag har så mycket att tack
regionens blomstrande kulturliv för och det gör mig ont när jag hör att den
långsamt förtvinar bland nedskärningar och politik. För mig lade Ångermanlands
kulturliv grunden till hela min karriär, säger Louisa, som numera bor i Malmö.
Det som ursprungligen lockade henne med klezmermusiken
var en blandning av glädje och vemod.
Hon tilltalades av dramatiken och känslouttrycket
i musiken och berättelserna och mystiken i språket.
-
Jag hade aldrig hört jiddischsånger under min
uppväxt så mötet med genren blev ett spännande musikaliskt uppvaknande. Som att
jag upptäckt något nytt jag ville dela med mig av!
Klezmermusiken är de östeuropeiska judarnas musik, och den
har alltid varit öppen mot sin omgivning och mottaglig för nya influenser. Det
romska inslaget är påtagligt, men även från de omgivande slaviska kulturerna,
den polska, ryska, ukrainska, litauiska. Modern klezmer har i sin tur tagit
starka intryck av jazz.
Louisa betonar att känslorna för genren har utvecklats och
förändrats under årens lopp. Numera ser hon möjligheterna att nästintill helt
vika av från den klassiska klezmer-banan och utveckla en ny genre för judisk
kultur.
-
En jiddisch-world-pop som går ifrån den
sentimentala stigma som jiddischsånger ofta motvilligt får dras med och
välkomnar nya lyssnare in i kulturen.
Det är därför fullt logiskt att hon på sin nya skiva förnyar
sig och vidgar blicken mot andra kulturer. Med på skivan finns gästartister
från Israel, Colombia och Sverige, och förutom jiddisch sjungs det sånger på
svenska, engelska, hebreiska och spanska.
Läs hela texten i Allehanda.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar