Ett självklart inslag var en programpunkt kring barnens och ungdomarnas läsvanor. Det finns åtskilligt att diskutera i ämnet, inte minst mot bakgrund av att läsning bland unga minskar, och i synnerhet gäller det pojkar.
Det är på sin plats att påpeka, vilket också gjordes, att det inte är kvantiteten läsning som är på tillbakagång. Unga människor läser lika mycket som förr, sms, bloggar, sociala medier och dylikt. Det som däremot minskar, och drastiskt därtill, är läsningen av längre, sammanhållen text. Annorlunda uttryckt – mer Internet, mindre skönlitteratur.
Det betonades att ingen är negativ till ny teknik och nya medier. Snarare handlar det om en ny situation att hantera. Läsning, definierad som läsning av längre, sammanhållna texter, är oerhört viktig. Den är central för förmågan till kunskapsinhämtning, den ger analysverktyg, ett rikare språk, och därmed förmåga att uttrycka sig och hävda sina demokratiska intressen, dessutom är den oersättlig som ett sätt att skapa empati och nyfikenhet, och vidga vyerna.
Problemen är på inget sätt begränsade till Sverige, och programpunkten inleddes av Benita Funke, kulturråd i Schweiz, och Francoise Sule från Stockholms universitet. De redogjorde för de olika läsfrämjande åtgärderna i så vitt skilda länder som Kanada, Schweiz och Frankrike, och gjorde en jämförelse med svenska förhållanden.
I Sverige finns sedan i höstas en läsambassadör. Han heter Johan Unenge, han är författare, serietecknare och illustratör, och hans uppdrag är att främja läslust och sprida medvetenhet om hur viktigt det är med litteratur för unga.
Unenge började sin ”diplomatiska” bana med att föga diplomatiskt skälla ut svenska föräldrar för att de satsar alldeles för mycket på sina barns idrottsaktiviteter, men mycket lite på läsning och andra kulturverksamheter. Det var en tråd som han också tog upp i sitt framträdande i Härnösand. Men samtidigt sa Johan Unenge att även om föräldrar är mycket viktiga i sammanhanget, tror han ändå att läsfrämjande insatser bör främst sättas in i skolan, av den enkla anledningen att den är mycket lättare att nå, jämfört med hemmiljön.
Här finns mycket att göra, Unenge berättade mycket underhållande om vilka fiaskon som författarbesök på skolor brukar vara, med en frånvarande rektor, oförberedda lärare, och en skolbibliotekarie som ingen bryr sig om.
- Skönlitteratur stjäl inte tid från undervisning, den är undervisning!
All läsning är bra, ansåg Johan Unenge, och vad barn behöver är inte pekpinnar vad som är rätt eller fel bok, utan hjälp att hitta till läslusten, som faktiskt finns latent hos de flesta.
- Det är lustläsning snarare än läxläsning som förbereder eleverna inför framtiden, avslutade Johan Unenge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar