Husmodern tackar för sig

Liv till varje pris

Kristina Sandberg

Norstedts

Det handlar om en värld som är försvunnen men som ligger oss så nära i tiden. Det var en värld där Kvinnan var en riktig Husmoder, ”tränad till tystnad” men givetvis representativ med en kvinnlighet som var självklar, och där affärsvärlden var helt och hållet männens domän, och där man fortfarande höll på begrepp som kvalitet, kundkontakt och ärlighet.

Kristina Sandbergs roman börjar 1953 då Maj och Tomas, välbekanta från de två tidigare fristående romanerna i trilogin, firar Tomas 50-årsdag i Stockholm. Läsaren introduceras snabbt i de bärande teman i boken, Maj tar hand om allting av praktisk betydelse, samtidigt som hon ständigt plågas av en inre osäkerhet att inte göra rätt, att inte räcka till, medan maken Tomas för sig visserligen med en medfödd självsäkerhet, men är betydligt sämre på att ta hand om det som förväntas av honom i hans mansroll.

Här kontrasteras också den stora världen, Stockholm med sitt sjudande liv men med så många faror som lurar, ställs mot hemma i lilla Örnsköldsvik, där det är tryggt och överskådligt.

Den dualismen går sedan igen på flera plan.

Hemmafrun Maj försöker nästan desperat att leva upp till tidens krav, utan att märka att tiden håller på att springa ifrån henne. Reformer och ny teknik gör hemmafrun allt mer överflödig, och innan 60-talet är till ända kommer jämställdhetsdebatten igång på allvar, och ifrågasätter Husmodern.

Otack är världens lön.

Den veke Tomas gör en omvänd klassresa, och det med besked. Han deklasseras fullständigt och slutar sin yrkesbana med att betjäna sina forna affärsbekanta.

Och någonstans i bakgrunden gör sig den stora världen påmind med Kongokrisen, kriget i Algeriet, Ungernrevolten, Kuba. Och kronan på verket mot slutet, månlandningen 1969.

Också här hemma händer det saker, det är ATP, charterresor, kvinnliga präster, avfolkning och rivningsraseri. Det är en föränderlig värld, och i dess skugga finns nya hotfulla begrepp som stress och depression.

50- och 60-talens skördetid är det fundament på vilket dagens Sverige är uppbyggt. Kristina Sandberg skapar en fullödig bild av ett historiskt skeende genom att skildra vardagens antihjältar. Det är mycket skickligt.

Hennes språk är njutbart, välavvägt och rikt, så lyhört på nyanser, skiftningar och personliga tonfall.

Hög igenkänningsfaktor är en extra bonus för ångermanlänningar i allmänhet och Öviksbor i synnerhet.