Den 24 juli 1911 meddelade den amerikanske historikern Hiram Bingham att han hade upptäckt Machu Picchu. En arkeologisk världssensation var ett faktum, bara åtta mil från staden Cuzco i Peru, centrum i det gamla Inkariket, låg en tidigare helt okänd bebyggelse från Inkatiden.
Staden grundades under 1440-talet, och övergavs i samband med den spanska erövringen 1532. Eftersom spanjorerna intresserade sig enbart för platser med militär och ekonomisk betydelse blev Machu Picchu aldrig upptäckt. Staden ligger högt uppe i Anderna, 2 400 meter över havet, på en 500 meter hög bergstopp. Machu Picchu betyder för övrigt ”gammal bergstopp” på indianspråket quechua.
Staden är mycket svårtillgänglig, det omges av branta stup på tre sidor, genom åren har det kamouflerats av vegetationen, och var därför relativt intakt och kunde enkelt rekonstrueras. Machu Picchus arkitektur utmärks av ett stort antal branta trappor som förbinder stadens olika delar. Än idag är man inte säker på stadens karaktär. Allmänt tror man att det var en semesterstad för högt uppsatta Inkatjänstemän – i Inkastaten fanns en omfattande byråkrati. Andra teorier hävdar att platsen hade en religiös funktion, med kultplatser tillägnade solguden.
Det ena motsäger förvisso inte det andra.
Hiram Bingham vann stor berömmelse genom sin upptäckt, och hans bok ”The lost City of the Inkas” blev en storsäljare. Han ägnade sig åt arkeologiska utgrävningar i Machu Picchu under flera år, och fick den peruvianska regeringens tillstånd att föra ut omkring fyra tusen föremål till universitetet i Yale i studiesyfte. Tillståndet gällde i 18 månader, men efter tidens utgång konstaterade amerikanerna att Peru saknade möjligheter att förvara föremålen på rätt sätt, och behöll dem därför. De är fortfarande i USA, men Perus regering har hela tiden krävt att de ska återlämnas, och det ser ut att en överenskommelse kan nås.
Dagens forskning är tämligen säker på att Machu Picchu var känt innan Binghams upptäckt. Staden drabbades av den västerländska civilisationen flera decennier tidigare då den tyske affärsmannen Augusto Berns anlade ett sågverk 1867 vid bergets fot, och med stor sannolikhet upptäckte den gamla Inkaplatsen. Berns drev ett företag som förutom industriproduktion ägnade sig åt gravplundring och handel med antika föremål. Det skedde visserligen helt i det tysta med ändå fullständigt legalt, då Berns hade ett avtal med den peruvianska regeringen, som inkasserade tio procent av intäkterna. Högst troligen erhöll presidenten själv, Andreas Avelino Caceres, också en andel.
De flesta av de rövade föremålen tros ha hamnat i Europa.
1983 upptogs Machu Picchu på Unescos världsarvslista, och räknas idag som ett av världens sju nya underverk. Det är ett svårtillgängligt men populärt turistmål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar