Landsbygd mellan hopp och förtvivlan

 

Även om Littfest är i första hand inriktad på samtal kring skönlitteratur förekommer ändå programpunkter som berör aktuella samhällsfrågor. Under årets första festivaldag samtalade den välkände Umeåjournalisten Arne Müller med ATL:s redaktör Edvard Hollertz under rubriken ”Landsbygd mellan hopp och förtvivlan”. Samtalsledare var VK:s politiska chefredaktör Ola Nordebo. Två tydliga alternativ för att tackla landsbygdens problem utkristalliserades under samtalet.

Till att börja med enades man om att det finns flera landsbygder, inte en. Och att det är stora skillnader i hur man klarar sig. Det är framför allt landsbygdskommuner nära storstäder och på turistorter med bra kommunikationer som man rent av upplever en blomstring, inte minst i samband med pandemin.

DE övriga däremot befinner sig i strykklass, och problematiken existerar i hela landet, långt ifrån bara i Norrland. Stora delar av Blekinge, Dalsland eller Värmland är förlorare i den nya ”ekonomiska geografin”.

Emellertid har ett nytt intresse väckts i den politiska debatten i Sverige, en konflikt mellan stad och land lyfts fram, och allt fler talar sig varma för landsbygdens sak. Edvard Hollertz tillskrev det nymornade intresset för landsbygden Trumps seger i presidentvalet, men även Brexit. Plötsligt uppmärksammas att det finns stora bortglömda befolkningsgrupper – med makt att avgöra val!

-          Svenska politiker talar om rostbälten, hjärtland och liknande, men det är ett amerikanskt narrativ som har mycket lite med den svenska verkligheten att göra, säger Edvard Hollertz.

Arne Müller för sin del tror att de politiska partiernas vurm för landsbygden har börjat ännu tidigare, men naturligtvis förstärkts av Trumps framgångar och Brexit. Men han är mycket kritisk och säger rakt på sak:

-          Det är mycket prat men mycket lite verkstad, tillgången till viktig samhällsservice på landsbygden fortsätter att försämras.

                                           Foto: Av Harvey McDaniel from Naalehu, HI - South Point_Wind Farm 5_Aug_1_02, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=346363

Det stora problemet är fortsatt att värdet av exploateringen av naturresurser inte stannar lokalt. Ett belysande exempel är vindkraften och de problem med lokal acceptans som redan nu är stora och ständigt växer.

Arne Müller påpekade att enbart för att täcka energibehovet hos de nya företagen i norr krävs det mellan 4000 och 5000 vindkraftverk. Just nu finns det 900!

-          Det kommer att skapa långt större problem än idag, inte minst kring markfrågan, risken är stor att den nya industrin kommer att dränera den offentliga sektorn på kompetens, skapa öar av välstånd och lämna resten i tilltagande förfall, säger Arne Müller.

Edvard Hollertz lyfte fram att investeringar i vindkraft görs till stor del av utländska företag som saknar lokalt perspektiv, vill bara komma undan så billigt som möjligt, med så stor vinst som möjligt.

-          Vi måste få tillbaka de lokala, platsbundna företaget som tar socialt ansvar, säger Edvard Hollertz.

Han framhåller gärna den gamla bruksandan som ett föredöme. Arne Müller invände att det finns få företagare men många orter. Och globaliseringstrenden är tydlig, och svår för att inte säga omöjlig att bromsa. Det måste till statlig regionalpolitik, men det som händer på den fronten går i motsatt riktning. Statliga jobb blir fler i storstadsregionerna, medan de minskar på mindre orter, det blir bara småsmulor.

                                           Foto: Av Jaime Mas - Picture by Jaime Mas, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=174957

 

Det som krävs enligt Arne Müller är en verklig klimatomställning. Den innebär till att börja med decentralisering av framför allt samhällsservice, en satsning på infrastruktur, huvudsakligen järnväg, och en långt större självförsörjningsgrad för jordbruket.

-          Jordbruket måste äntligen få betalt för miljönytta, säger Arne Müller.

Edvard Hollertz vill förutom den moderna ”Åslingdoktrinen” med socialt ansvarsfulla företag också ha mindre regelkrångel för jordbrukare och andra småföretagare.

Båda var emellertid överens om behovet av ökade regionala och kommunala skattebaser som ett nödvändigt villkor för landsbygdens utveckling.

Landsbygden balanserar fortfarande mellan hopp och förtvivlan.

 

FOTNOT: ATL = Lantbrukets Affärstidning

                VK = Västerbottens-Kuriren

                Åslingdoktrinen = Företag har ansvar för den lokala arbetsmarknaden