Konst och litteratur i OS

 

Idag är det årsdagen av invigningen av de första moderna olympiska sommarspelen i Aten 1896.

Visste ni att man har tävlat i konst i OS?

De moderna olympiska spelens grundare Pierre de Coubertin hade som ideal en fredlig uppfostran för både kropp och själ och ville förena idrott och konst. 1912 i Stockholm kunde konsten introduceras. Man tävlade i fem grenar: arkitektur, litteratur, musik, målning och skulptur. Som småningom infördes olika underavdelningar till samtliga grenar.

Enligt reglerna skulle varje bidrag vara inspirerat av idrott, och inte var publicerat före OS. De litterära verken var begränsade till 20 000 ord, fick skrivas på respektive språk men med ett sammandrag på engelska eller franska. Musiken presenterades i notform.

En kuriositet i sammanhanget är det sovjetiska deltagandet i konsttävlingarna vid OS 1924, annars bojkottade Sovjet de olympiska spelen som ansågs vara ett ”borgerligt spektakel”. 

Två IOK-presidenter har deltagit i konsttävlingar: självaste de Coubertin som under pseudonym vann litteraturtävlingen 1912, och Avery Brundage som var med i litteratur 1932 och 1936. Två personer har lyckats att vinna olympisk medalj både i konst och i traditionell idrott: amerikanen Walter Winans som hade vunnit ett guld och ett silver i skytte, vann dessutom ett guld i skulptur i Stockholm. Ungraren Alfred Hajos vann två guldmedaljer i simning 1896 för att 28 år senare ta silver i arkitektur.

Ingen av deltagarna i de olympiska konsttävlingarna har lämnat några bestående spår efter sig inom konstvärlden. Däremot kan OS-konsten ståta med några riktiga högdjur bland jurymedlemmar, framför allt 1924 då Selma Lagerlöf dömde inom litteraturen och Igor Stravinskij inom musiken. Konst-OS kan också visa upp den äldste deltagaren, den 73-årige britten John Copley.

Sverige har inte skördat några större framgångar på den olympiska konstens område. Den enda medaljen är ett brons som vanns 1948 av Nils Olsson inom kategorin stadsplanering för sim- och sporthall i Göteborg.

1949 la IOK fram en rapport som konstaterade att eftersom så gott som alla deltagare i konsttävlingar var professionella, hade de ingen plats inom den olympiska idrottens amatörvärld. Den har ersatts med utställningar och föreställningar i samband med spelen.

Idag när amatörreglerna har övergivits inom OS borde det åter finnas förutsättningar för konstens återinträde i den olympiska gemenskapen. Tanken på att tävla i konst kanske tar emot för många, men faktum är att det redan tävlas i musik, litteratur, arkitektur. Pierre de Coubertins gamla tanke var nog inte så dum ändå.

Internationell festival till Mannaminne i sommar – med massor av artister

Det våras för Mannaminne! Planer smids för fullt för sommaren. Programmet tjuvstartar redan den 1 maj med en återinvigning av Anders Åbergs utställning ”Land du välsignade”. Tack vare olika samarbeten kommer det att bjudas på ett fantastiskt program med en konst- och musikfestival som absolut höjdpunkt.

Festivalen, som äger rum 21–23 juli, arrangeras i samarbete med North Cultitude 6263, och bakom det står Mannaminnes egen projektledare konstnären Andreas Brännlund.

North Cultitude 6263 är ett nätverk för musiker, konstnärer, andra kulturutövare och kulturorganisationer längs med 62:a och 63:e breddgrader.

-          Till festivalen kommer musiker och konstnärer från Finland, Norge, Färöarna och inte minst Sverige. Vi har också nära samarbete med ryska musiker från Sibirien, men tråkigt nog finns det ingen möjlighet för dem att vara med i år, säger Andreas Brännlund

Programmet för festivalen är så späckat att det är svårt, ja nästan omöjligt, att lyfta fram några enskilda punkter. Det blir i alla fall träskulptur, ljudkonst, keramik, dockmakeri, måleri och skulptur.

Musikprogrammet är om möjligt ännu digrare.

Läs hela texten i Tidningen Ångermanland 

Hon gör det genuint nordiska till något universellt – Stina Ekblad läste Edith Södergran: "Bryter ny mark"

 

Idag är det Edith Södergrans födelsedag. För tre år sedan hade jag nöjet att se ett program med Stina Ekblad om den finlandssvenska poeten.

Edit Södergrans poesi uppläst av Stina Ekblad med den dialekten, och till ackompanjemang av virtuosgitarristen David Härenstam, kan det bli annat än fantastiskt bra?

Edit Södergran är poeten som är den svenskspråkiga modernismens pionjär, och lär ha gett upphov till den första animerade debatten om poesins ”obegriplighet”. Så tror jag inte att dagens läsare uppfattar hennes dikter, bildspråket är ganska direkt, ”begripligt” om man så vill, det är snarare formen än innehållet som man förstår bryter ny mark och öppnar nya vägar.

Jag tror att Stina Ekblad har rätt när hon säger om Södergrans poesi att den ”svävar inte bara ut i metafysiska, gåtfulla beskrivningar av själens dunkla vrår utan skriver också om en konkret jag medveten kvinnokropp i det här poetiska”. Det finns uppenbart en dynamisk dialektik hos Södergran som pendlar mellan det upphöjt sublima och det konkret vardagliga.

Jag vill också gärna framhålla en annan aspekt på Södergrans poesi, nämligen hennes position i kulturens gränsland. Hon var född i St. Petersburg i det ryska imperiet, verkade som svenskspråkig i det så småningom självständiga Finland. Hennes uppfostran och utbildning var till stor del tysk, och hon hämtade genom resor och personliga kontakter influenser från Schweiz, Frankrike och Italien.

Genom att befinna sig i skärningspunkten mellan dessa kulturer, med sin ställning av att vara på samma gång innanför och utanför, skapar hon det genuint nordiska som är samtidigt universellt.

Det underströks i programmet inte minst i musiken, med sydliga toner, svensk och rysk folkvisa, finsk nationalromantik.

Kombinationen musik och poesi fungerade alldeles utmärkt, och gav programmet både tempo och djup.

Boksläpp på Kramfors bibliotek

 

Stort tack till alla som kom till mitt boksläpp igår den 2 april på Kramfors bibliotek.

Tack också till biblioteket, och då framför allt Victoria Jonsson som ledde samtalet på ett så bra sätt.

Det blev en ganska lyckad litterär fest i mindre skala.

Glad, nöjd och lite stolt.

Med äkta litterär talang och rakryggad hållning

 

Idag är det Émile Zolas födelsedag, han föddes den 2 april 1840. 

Zola är bland mycket annat ett lysande exempel på att inte ens de mest förvirrade litterära teorier kan ta död på äkta talang. Hade Zola följt sina egna naturalistiska teorier hade ingen någonsin orkat läsa honom. 

Men han är fullt läsbar - och läsvärd! - än idag. 

Hans "Germinal" (jag vägrar att använda den hopplösa svenska titeln) har betytt mycket för mig.

Han var också en orädd publicist.

Den 13 januari 1898 publicerade Emile Zola "J'accuse" i tidningen L'Aurore. För det blev han stämd för smädelse och dömd till ett års fängelse och böter. Dessutom ströks han ur hederslegionen. Han gick i frivillig exil i England under ett år för att undvika förföljelser.

Zola tog ställning för den fransk-judiske artillerikaptenen Alfred Dreyfus som dömdes mot sitt nekade av en krigsrätt till degradering och livstids deportation till Djävulsön för högförräderi. Dreyfus kom att hållas deporterad i fångkolonin under åren 1895-99.

Domen mot Dreyfus var ett justitiemord med uppenbart antisemitiska motiv. Det dröjde ända till 1906 innan Dreyfus frikändes och blev helt rentvådd.

Processen och hela den hetsiga debatt som följde är kända som Dreyfusaffären, och är än idag en vattendelare i Frankrike mellan en republikansk vänster och en nationalistisk höger.

Många kom att engagera sig i försvaret av Dreyfus. Zolas rakryggade hållning kan tjäna än idag som ett föredöme.

Höga Kusten Teater sätter upp rysk pjäs – ger hälften av vinsten till Ukraina

 

2019 satte Höga kusten teaterförening upp den rysk-ukrainske författaren och dramatikerns pjäs ”Frieriet”. Det blev en stor succé, så stor att ryktet nådde ända till Kiev i Ukraina. Föreningen bjöds in till en amatörteaterfestival, och då börjar deras ukrainska äventyr, som pågår än idag.

-          Det är en stor festival, och vi fick ett fantastiskt fint mottagande, säger Robert Sandström, regissör och tidigare ordförande i föreningen.

Festivalen pågick i fem dagar, med deltagande av amatörteaterensemble från flera länder. Omkring tio tusen åskådare var på plats för att njuta av högklassig teaterkonst.

Gogols pjäs i svensk version uppskattades mycket, och Höga kusten teaterförening tog hem alla priser vid festivalen.

Läs hela texten i Tidningen Ångermanland

Nobel till Kramfors

 

Årets tillkännagivande av Nobelpriset i litteratur i oktober kommer att ske i Kramfors, skriver Svenska Akademien i ett pressmeddelande.

-          Vi har länge haft ambitionen att decentralisera hela proceduren kring Nobelpriset, och nu äntligen var det dags, säger Akademiens tillfällige sekreterare Per Palt.

Han uttrycker förståelse för den förundran, ja rent av chock, som nyheten väcker, men tror att de flesta ändå kommer att inte bara acceptera beslutet, utan till och med uppskatta det.

Att valet föll på just Kramfors har flera orsaker. Dels beror det på den rika litterära traditionen i kommunen, dels på det nutida vitala litteraturlivet, och inte minst på kommunledningens stora intresse för utveckling av den lokala litteraturen, ett intresse som åtföljs av konkreta satsningar och generöst med resurser.

-          Vi är oerhört hedrade, och ser Akademiens beslut som ett kvitto på att vårt arbete för att utveckla litteraturen i Kramfors med Höga kusten har burit frukt, också på en nationell nivå, säger kommunalrådet Malin Svanholm.

Förhoppningen är att tillkännagivandet ska ytterligare bidra till att ”sätta kommunen på kartan” och utveckla än mer Höga kusten som turistdestination. Malin utesluter inte heller att uppmärksamheten kan leda till ökad inflyttning till kommunen.

Det finns fler positiva röster. Bibliotekschefen Madeleine Wallenius hoppas på en stark stimulans för aktiviteter på biblioteket, och gärna också en kraftig ökning av boklånen.

Från författarhåll uttrycks stor glädje.

-          Äntligen! Det blir ett enormt lyft för oss när allas blickar riktas mot Kramfors. Det kommer med all säkerhet vitalisera det lokala litteraturlivet, och förhoppningsvis förstärka ytterligare kommunens stöd till oss författare, säger Pekka ”Hemingway” Päivärinta från Nordingrå.

Än så länge är det inte avgjort var tillkännagivandet ska äga rum. Ett förslag är Babelsberg, ett annat Konsthallen. Tingshuset i Nyland har också nämnts. Frågan ska avgöras slutgiltigt i mitten av maj då en delegation från Svenska Akademien kommer till Kramfors.

-          Alldeles oavsett var vi ska hålla till är det redan nu bestämt att vi ska ha med den berömda dörren från Börshuset, säger Per Palt.