Berikar och fördjupar

"Rotholcs syn på omvärlden är begränsad. Han är en överlevare, både i och utanför ringen. Han är inte den som lägger näsan i blöt om han inte måste. Det är här det judiska vittnets berättelser kommer in. Det är han som ger läsaren översikt, det är han som placerar Rotholc i ett större politiskt sammanhang.

Samspelet mellan Rotholc och vittnet berikar och fördjupar var och ens berättelse"

"Sådant man helst inte talar om"

"Det är sinnrikt uppbyggt. Till en början finns ingen direkt koppling mellan de tre berättelserna. Men allt eftersom, under romanens gång, går de in i varandra, kompletterar, kommenterar eller motsäger varandra. Och när trådarna från de parallella historierna inte möts, finns det en mening i det också; då anas eller blottläggs förträngningar, ”minnesluckor”, tabubelagda frågor om varför och hur vissa överlevde, andra inte. Sådant man helst inte talar om."

Intervjuad

Blev intervjuad av Gunilla Sjödin om min roman "Knockout". Intervjun spelades in av Erik Åmell, och finns nu på Youtube:

Svåra moraliska frågor

En recension av Knockout i Bulletinen.org, Aktuella nyheter om och från Polen 22/3:

"Den polsk-judiske boxaren Szapnel Rotholc (1913–1966) är huvudperson i Grzegorz Flakierskis roman Knockout (Alyasiri förlag, 2014). Han var berömd i boxningskretsar på sin tid, ingick i landslaget, tog medaljer i EM. Idag vet inte många vem han är, men han har blivit den som Flakierski valt till huvudperson i sin skildring av de nazistiska förbrytelserna mot judarna på 1940-talet.

I det civila var Rotholc typograf, men hans stora intresse var boxningen, och idrottskarriären gav honom vissa fördelar som andra judar i Centraleuropa under mellankrigstiden inte kunde räkna med. Nazismens växande betydelse blev tydlig när han skulle tävla i OS i Berlin.

1939 inleddes den nazistiska ockupationen av Polen, och snart byggdes också getton för landets judiska invånare. Illusionen om att gettot var en hyfsat normal stadsdel upprätthölls bland annat av att några judar utsågs att upprätthålla vissa samhällsfunktioner. Rotholc blev samarbetsman, en av de judiska poliserna i gettot. Där handlar det om att upprätthålla ordningen, till exempel när människor ska transporteras till ”nya bosättningar” – en beskrivning som allt fler förstår betydelsen av.

Flakierski har i sin berättelse tre perspektiv. Szapnel Rotholc utgör största delen av berättelsen. Till synes harmonisk är tillvaron för tre överlevande judiska kvinnor i Kanada som träffas varje vecka. När krigets tid hemma i Polen kommer på tal visar vänskapen sig vara skör, alla har något otäckt att minnas, något som de dessutom helst inte vill minnas.

Den tredje perspektivet står Josef K för, med sina hjärtskärande beskrivningar inifrån gettot. Hur svältande människor desperat beställde mat på krogen utan ett öre på fickan. Hur barn i gettot samlades ihop och föstes till Umschlagplatz för transport till Förintelsen.

Frågan Flakierski ställer handlar om det mänskliga beteendet. Kan man begära moralisk resning av den som själv hotas av det värsta? Det är svåra frågor som bör diskuteras även i Sverige."

Gunilla Lindberg