Foto: Jorchr
Sovjetkommunismen och dess planekonomi dras med dåligt rykte
och det förstår man. Fast lite oförtjänt är det ändå. De ville väl i många
avseenden. Bland annat var ambitionen att alla skulle ha råd med mat, och
därför subventionerade staten en lång rad basvaror, med låga priser som knappt
förändrades över tid som följd.
Lite fuskade man genom att så småningom minska vikten på en
del varor med bibehållet pris, med de kraftiga subventionerna bestod över tid.
Samma sak gällde för övrigt hyrorna.
Det var så klart bra med låga priser på livsmedel, men det
fick ändå ovälkomna och smått absurda konsekvenser. Kroniska brister i affärerna,
köer och en svart marknad. Skrönan hade det till att bönder köpte upp stora
mängder bröd och matade sina grisar med det, det blev billigare så.
Jag låter det vara osagt om det är verkligen förhöll sig så
eller om det är en vandringssägen, men det kan mycket väl ha varit sant. Någon
form av balans måste det finnas på marknaden.
Nu har regeringen presenterat en utredning om ny kärnkraft.
Staten garanterar lån till astronomiska belopp (som alla ändå vet kommer att
skena iväg), och det bästa av allt - ett prissäkringsavtal som ska löpa i 40 år.
Staten bestämmer ett pris per kilowattimme, om priset stiger
över den bestämda nivån får företag pynta in mellanskillnaden till staten,
sjunker det fyller staten på (inte svårt att räkna ut hur det kommer att
fungera). Avsikten med den konstruktionen är att säkra tillgång på stabil
energi till ett överkomligt pris.
Det är naturligtvis rimligt.
Men i konsekvensens namn gäller det väl flera områden än
energi. Medborgarna har definitivt rätt att kräva mat på en stabil och
överkomlig prisnivå. Och bostäder. Och kläder. Minst lika viktigt som energi –
om inte viktigare.
Så lyssnar vi inte längre på gnäll om skenande
världsmarknadspriser, vi bryr oss inte om knot om stigande underhållskostnader,
vi struntar i kverulans över ökade råvarupriser. Priset är ssatt och det är
bara att gilla läget.
Planekonomin är tillbaka . Onekligen från oväntat håll. Det
är sådant som kallas Historiens list.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar