I förordet till sin senaste bok ”Det verkligt viktiga”
skriver Maria Hamberg ”Under våren hade jag knappt haft datorn påslagen. Så
mycket elände hände i verkligheten att hitte-på-historier blev överspelade”. De
raderna kräver en närmare förklaring. Skönlitterära författare skriver väl
skönlitterära böcker – oavsett världsläget, ofta till och med just på grund av
det. Eller?
Vi träffas hemma hos Maria i Ullånger, hon bjuder på kaffe
och sockerfria skorpor. Jag läser upp meningarna ur hennes förord och påpekar
att det är väl ändå ett märkligt påstående från en författare. Inte helt
oväntat håller hon inte med.
-
Litteratur tar tid, det är en långsam konst, man
måste först få avstånd, ha en möjlighet att smälta det som händer, för att
kunna skildra det på ett levande och trovärdigt sätt, säger Maria Hamberg.
Det finns förvisso författare som har en förmåga att snabbt
absorbera sin samtid, hon nämner Hans Fallada, men hon själv har inte den
förmågan.
Läs hela texten i Tidningen Ångermanland
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar