Szczepan Twardoch räknas som en av de absolut mest
uppskattade samtida polska skönlitterära författare. Han är flerfaldigt belönad
för sina litterära verk, men är samtidigt en kontroversiell författare och
person. Han har helt frankt deklarerat att han inte är polack utan schlesier,
och i sina romaner går han ikonoklastiskt till storms mot Polens grundläggande
och identitetsskapande nationella myter.
Twardoch är född 1979 i Schlesien, en region med en mycket
stark särart, egen kultur, en schlesisk dialekt eller ett språk, beror på vem
man frågar, och en vindlande, ofta dramatisk, historia som rör sig mellan flera
olika länder. En livlig schlesisk autonomirörelse har sett dagens ljus i det
postkommunistiska Polen, men den motarbetas av makthavare av alla politiska
kulörer, inte sällan med anklagelser om förräderi och en dold agenda att vilja
ansluta regionen till Tyskland.
I det val mellan Polen och Tyskland som nationalistiska
kretsar (vilket innebär de flesta!) framhärdar i att avkräva väljer Twardoch i
likhet med många schlesier – Schlesien.
Men Szczepan Twardoch är inte en författare som gör det lätt
för sig. Schlesisk identitet, och identitet överhuvudtaget, problematiseras och
underkastas en minutiös undersökning. Samtidigt passar han glatt på, nästan en
passant, att begå ett och annat antinationalistiskt helgerån.
Som i romanen ”Morfin” (Morfina, 2012), vars huvudperson är
underlöjtnanten i den polska armén Konstanty Willemann, barn till en tysk
aristokrat och en schlesisk kvinna som strävar efter att uppfostra sonen i sann
polsk anda. Efter nederlaget i september 1939 lever charmören Willemann ett
obekymrat och promiskuöst nöjesliv i det ockuperade Warszawa.
Läs hela texten (ej betalvägg) i Dixikon
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar