Den italienska filmen ”De åtta bergen” är en berättelse om
vänskap. Två udda personligheter träffas i tolvårsåldern och förblir varandra
nära resten av sina liv.
De är så olika som två personer kan vara. Pietro är uppvuxen
i Turin, med medelklassföräldrar som vantrivs med sina liv, och längtar ut på
landet, till bergen. Han är opraktisk, med tummen mitt i handen, lite av en
konstnärsnatur, bohemisk och tämligen vilse i livet.
Bruno är hans motsats i det mesta. Uppvuxen på landsbygden i
en bondefamilj, händig, jordnära, med stark känsla för bergslandskapet, där han
vill tillbringa hela sitt liv och driva jordbruk med traditionella metoder.
Det som förenar är fadersupproret och de komplicerade
relationerna till föräldrarna, något som med tiden visar sig ha flera
infallsvinklar.
Deras vänskap består över tid och avstånd, som de själva
säger den behöver inte ”tas om hand” för att leva vidare.
Deras liv utvecklas i skilda riktningar, och är knappast
någon framgångssaga. Det är snålt med utrymme för udda karaktärer i ett
kommersiellt och genombyråkratiskt samhälle.
Den är en otroligt vacker film med ett enastående
fantastiskt foto med svindlande bergsvyer från de italienska Alperna.
Skönt också med ett berättartempo som är varken hysteriskt
eller aggressivt, utan litar på åskådarna och låter dem njuta av filmens
handling och bildspråk.
Filmen belönades med Jurypriset på Cannes Filmfestival 2022.
Mycket välförtjänt.
De åtta bergen, 2022
Regi: Felix van Groeningen, Charlotte Vandermeersch
Manus: Felix van Groeningen, Charlotte Vandermeersch, Pablo
Cognetti
I rollerna: Luca Marinelli, Alessandro Borghi, Francesco
Palombelli, Andrea Palma, med flera
Musik: Daniel Norgren
Distribution: TriArt Film
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar