På vandring med konst genom Sollefteå

Sollefteå är konststaden där konsten försvann. Nu vill stadens konstnärer åter göra den synlig, och ett led i denna strävan var helgens konstvandring. På 17 olika ställen i Sollefteå och några byar runt omkring kunde man besöka konstnärer och stifta bekantskap med deras konst.

-          Det är ett sätt för oss att visa upp vår konst, men det finns också ett vidare syfte, säger Jeko Haj Yusuf, ordförande i Sollefteås konstförening. Genom att lyfta fram bredden och mångfalden i Sollefteås konstliv vill peka på nödvändigheten av att det skapas en konsthall i staden.

Efter en utställning tidigare i somras när man såg vilket konstintresse det finns i Sollefteå bestämde man sig definitivt för en konstvandring. Valet av helg visade sig vara en lyckoträff, vädret var soligt och varmt, och helt perfekt för att glida runt och ta del av konst på hemmaplan. Meningen är förstås att konstvandringen ska bli ett återkommande evenemang.

Det är med konstrundor som med stora utställningar, det gäller att välja, sovra, prioritera, annars kan det bli alldeles för mycket.

Jag började naturligt nog i Jekos ateljé på Knivskärargränd. Det är alltid lika spännande att se hans stora dukar, målade med en form av skrapteknik, och med en underliggande dynamisk dialektik som bygger på motsättningen mellan het engagemang och sval distans.

Konstvandringens bärande idé är mångfald, och därför var det särskilt roligt att titta in på Paletten där 17 glada amatörer ställde ut. Här fanns hela skalan av tekniker, motiv och former, och nivån var så klart varierande. Gänget på Paletten stöttar varandra, de har kul tillsammans, och det de efterfrågar är – fler män i föreningen.

Det hör en konstrunda till att söka sig till nya och oväntade platser för att ställa ut. Michael Engman visade sina foton på Lilla caféet. Hans bilder söker att fånga skönheten i tillvaron. Motiven är staden, naturen och människan, avbildade på ett samtidigt närgånget och distanserat sätt.

Kanske än mer udda plats valde Miriam de Vicenti, som ställde ut på sin kolonilott vid Nipvallen. Det blir ett spännande samspel med omgivningen som passar Miriams lekfulla skapande särskilt väl, och förmår att öppna nya dimensioner.

Ett önskemål inför nästa års konstvandring i Sollefteå är att det trycks enkla och överskådliga kartor där samtliga utställarplatser är tydligt markerade, och att varje ställe har en väl synlig markering, på ungefär samma sätt som Nordingrå konstrundans sjömärke.