Politiska teckningar och stor skaparglädje – Mats Jonsson ställer ut i Härnösand

"Ibland känns det som att Mats Jonsson aldrig lämnar Ångermanland. Just nu är han aktuell med en sommarutställning på Härnösands konsthall.

Utställningen har rubriken ”Nya Norrland” och är i stor utsträckning hämtad från Mats senaste bok med samma titel. Den som handlade om livet i Ådalen och Stockholm, regionalpolitikens sammanbrott och kapitalismens fördärvlighet."

Läs hela texten i Allehanda.se

Idrott och politik hör ihop

"Idrott och politik hör ihop, som ler och långhalm. Det gäller nu, och det gällde även under den tid då ”Knockout”, Grzegorz Flakierskis nya roman utspelar sig, det vill säga före, under och efter andra världskriget, i Centraleuropa i allmänhet och i Polen i synnerhet."

Med känsla för de moraliskt klandervärda

"Vad händer med en människa om hon lever i ett samhälle som är fientligt och har varit det länge. Fientligheten är som sagt inte ny, den är vardag, men plötsligt vid en viss tidpunkt slår den om och är inte ”bara” så där fientlig i största allmänhet, utan direkt hatisk och hotet är riktat direkt mot dig."

Störst, bäst och vackrast

För två år sedan gick en av tidernas störste boxare bort. Han föddes 1942 i Louisvile i Kentucky som Cassius Marcellus Clay Jr.

Det var under det namnet som han 1964 blev världsmästare i tungviktsboxning genom att besegra titelhållaren Sonny Liston efter sex ronder. Clays seger var otippad, och föga anade någon att denne 22-åring skulle ta boxningen till nya höjder, samtidigt som han genom en rad kontroversiella ställningstagande skulle hamna i politikens rampljus.

Dagen efter sin seger över Liston lät den nye världsmästaren meddela att han nu slutade att använda sitt ”slavnamn”, och kallade sig nu Cassius X. Så småningom gick han till historien under sitt muslimska namn Muhammad Ali.

Hans väg till världsmästartiteln var inte så spikrak som han senare ville påskina. I OS-finalen i Rom 1960 stod den polske eleganten Zbigniew Pietrzykowski, notoriskt känd för sin bristande uthållighet, väl emot i de två första ronden, men blev totalt utboxad i tredje. Till mötet med Liston kom Ali visserligen obesegrad som proffs, med 19 raka segrar, men det var i flera fall utan att övertyga.

Det som var nytt med Clay/Ali var dels hans stil i ringen, dels hans uppträdande.

Ali fick boxningspubliken att häpna när han inte höll upp garden, utan lät armarna provokativt hänga ner, ”garderade knäskålarna”, och undvek motståndarens slag genom ett fantastiskt fotarbete. Han dansade i ringen sin berömda shufflestep, och kontrade med blixtsnabba slagserier. Ali själv kallade sin stil för ”dansa som en fjäril, sticka som ett bi.”

Aldrig förr eller senare har publiken sett en boxare med ett sådant fantastiskt fotarbete och så snabba reflexer.

Ali uppträdde bullrigt och självsäkert, gapade att han var ”störst, bäst och vackrast”, och att han inte kunde besegras. Han skrev också små rimmade dikter i vilka han förutspådde i vilken rond motståndaren skulle bli besegrad, ”Archie Moore must fall in four”.

Redan tidigt fick Ali kontakt med Nation of Islam, en rörelse som förenade svart stolthet-kultur, andlig mysticism och politisk radikalism, och efter att han blev världsmästare konverterade han till islam, vilket upprörde stora delar av det konservativa USA.

1967 vägrade Ali att göra sin värnplikt och att åka till Vietnam, ”no Viet Cong has ever called me nigger”, ett utmanande politiskt ställningstagande som åter igen väckte etablissemangets vrede.

Det ledde till att Ali, på klart tveksamma grunder, berövades världsmästartiteln, och fick ingen möjlighet att tävla under närmare fyra år.

Det är ingen tvekan om att han blev bestulen på sina bästa år som idrottsman.

Det hade länge varit en etablerad sanning inom boxningsvärlden att en detroniserad mästare inte kommer tillbaka, ”they never come back”. Men än en gång visade Ali vilken enastående idrotsman han var, han återtog titeln inte en utan två gånger! Först mot George Foreman i den berömda matchen i Zaire, ”Rumble in the Jungle”, och sedan mot Leo Spinks.

De sista åren var Ali svårt märkt av Parkinson, och levde ett tillbakadraget familjeliv. Men han har för alltid skrivit in sig i historien som en av de största idrottsmännen någonsin, och för sina insatser mot rasism och krig.

Några bra böcker om boxning, som också berättar om Muhammad Ali:

12 världsmästare i boxning – Olof Johansson & Torbjörn Säfve

En gentleman äntrar ringen – Torbjörn Säfve

Om boxning – Joyce Carol Oates

Skogsarbetarens berättelser från Junsele i efterlängtad nyutgåva: "Förvånansvärt modernt och aktuellt"

"Erik Bergvall var en skogsarbetare från Junseletrakten som också hann ägna sig en hel del åt skrivande. Han var född 1918, och fick sitt första alster tryckt i en tidning 19 år gammal 1937.

Det blev ett antal berättelser och historier i olika tidskrifter genom åren. Störst avtryck lämnade han med sina kåserier i Nya Norrland under 60-talet."

Läs hela texten i Allehanda.se

Levande historia med boxning som bakgrund

"Vet inte riktigt varför, men under läsningen, kom jag att tänka på Torbjörn Säfves böcker om boxning "Siki" och "Gorilla" som jag läste med stor behållning på 80-talet. Inte då bara för att de handlar om boxning utan för att Flakierski har samma förmåga att levandegöra historien som Säfve. "

Minnesbilder från en familjs historia

"Det är bilder från en familjs historia, berättelser han hört berättas och egna minnen. Det är svart humor, kargt, levande, dramatiskt, ömsint och vemodigt på samma gång."