Han upphöjde en föraktad jargong till rangen av ett litterärt språk. Som författare hade han en nyckelroll i att skapa en hel litteraturtradition. Och hans berättelser om Tevje mjölkutköraren bildar förlagan till en av väldens mest populära musikaler ”Spelman på taket”. Sholem Aleichem är vid sidan om Nobelpristagaren Isaak Bashevis Singer jiddischlitteraturens mest kända författare. Och kommenterad, analyserad och utforskad som ingen annan. (En utförlig presentation av Sholem Aleichem finns på Inte bara spelman på taket - Om Sholem Aleichem | Dixikon)
Han föddes 1859 som Sholom
Nahumovitj Rabinovitj i Perejeslav i Tsarryssland, i det som idag är Ukraina.
Familjen var starkt påverkad av Haskala-rörelsen, och unge Sholom fick
möjlighet att studera vid en rysk skola, där han kom i kontakt med ryska
författare och världslitteraturen. Hans favoriter var Gogol och Turgenjev. Och
som 15-åring skrev han en judisk version av Robinson Crusoe.
Sina första litterära alster skrev
han på ryska och hebreiska. Den första berättelsen på jiddisch publicerades
1883. Det var inledningen till en omfattande mångårig litterär verksamhet som
kom att omfatta inte mindre än 40 volymer: romaner, berättelser, dramer,
noveller, krönikor och barnböcker.
Det är därför lite av en sensation att ett verk av Sholem
Aleichem har blivit ”återupptäckt”. Det är kortromanen ”Moshkele tjuven”
(Moshkeleh Ganev) som har lyfts fram, och framför allt översatts till engelska
”Moshkeleh the Thief” (översättning: Curt Leviant) – vilket öppnar för
spridning till andra språk.
Läs hela texten i Dixikon
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar