Historien om
mina tänder
Valeria
Luiselli
Övers:
Annakarin Thorburn
Rámus.
Precis som i den förra romanen ”De tyngdlösa” fortsätter
Valeria Luiselli att undersöka relationen mellan konst och verklighet. I ”Historien
om mina tänder” går hon ett steg längre, och förklarar frankt att vi i själva
verket inte ens vill veta sanningen utan föredrar en förbättrad version.
Hon skriver också om ett ”utvidgande av verkligheten”, och
visst är det väl så att vi alla, författare mest, både förbättrar och utvidgar
livets alla händelser i våra berättelser om dem. Som journalist ska man som
bekant aldrig kolla upp en bra story, just för att inte förstöra den med något
så ovidkommande som tråkiga fakta, och berättandets grundregel är och förblir
att en bra historia behöver inte vara sann, men den måste vara bra.
Vilket inte nödvändigtvis gör den mindre sann.
Luiselli menar dessutom att det är berättelserna som ger
föremålen dess värde. En gammal tand, vilken som helst, är helt värdelös, ingen
kommer att betala ett endaste öre för den, men om det finns en historia om att
den har tillhört en celebritet, låt säga Marilyn Monroe, och med den följer en
spännande berättelse om hur hon förlorade den, så förändras genast
uppskattningen av den, dess värde höjs drastiskt, och många är beredda att
betala astronomiska belopp för att bli dess ägare.
Det visar på ett högst åskådligt sätt marknadslogikens
absurditet, men också på berättelsernas betydelse och nödvändighet. De skänker
innehåll åt våra liv, och inte minst skapar de struktur i livets flöden.
Valeria Luiselli släpper loss en mäktig berättarglädje och
en oemotståndlig fantasikraft i en lång rad skrönor, som hänger ihop på ett
tämligen löst sätt. Det är roligt, underhållande, någon gång också
tankeväckande. Men när hon fortsätter att stapla skrönor på varandra blir det
så småningom ganska tröttsamt, och det är lätt att tappa intresset – och läslusten.
Precis som ”Den tyngdlösa” är ”Historien om mina tänder” spirituell
och välskriven, med en imponerande fantasiförmåga, men känns lika lättviktig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar