Regeringen är trots bedyranden om motsatsen på väg att skändligen misslyckas med att nå klimatmålen. "Det blir inte alltid som man har tänkt sig", kommenterar Ebba Busch.
Sant och djuplodande, dessutom med fina litterära förebilder.
I Joseph Hellers roman "God som guld" vill huvudpersonen mycket gärna komma med i presidentens rådgivarstab (det är säkert närmare 40 år sedan jag läste boken, så jag ber läsarna om överseende med eventuella detaljfel).
Han träffar sina gamla studiekamrater, i allmänhet personer han ser ner på, men som har lyckats avancera mycket högre upp än han, och försöker övertyga dem om sina förtjänster och eventuell nytta han skulle kunna göra för presidenten.
Under dessa samtal råkar han, som det ofta blir, kläcka ur sig diverse banaliteter, som väcker hans interlokutörers förtjusning. Till hans stora förvåning blir dessa tomma fraser till en del av presidentens politik.
Det hela ändar i att ett så totalt banalt påstående som "det går aldrig som man har tänkt sig" blir en grundbult i USA:s politik.
Som politisk satir är det storslaget. Och än en gång överträffar verkligheten dikten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar