Ödehus och billiga fastigheter kan locka till inflyttning - men det måste mer till: "260 tusen för utsikt över älven är tydligen peanuts för en stockholmare"

Det har blivit trendigt att flytta från storstan. Det har till och med blivit lite av ett mode att köpa ödehus. Unga människor hittar övergivna kåkar i glesbygd, och påbörjar ett större projekt, i hopp om ett bättre, naturligare och lyckligare liv. En del kommer säkert att lyckas. Andra inte. Det är som det brukar bli med trendiga utflyttningsvågor.

De flesta är ändå mindre extrema. De vill helt enkelt komma bort från storstadens stress och trängsel. Pandemin har med all sannolikhet påskyndat den processen. Debatten kring miljön har förmodligen också bidragit.

Och inte minst prisutvecklingen på fastighetsmarknaden har skrämt bort en och annan från storstadsdjungelns groteska bostadspriser ut till provinsernas betydligt mer plånboksvänliga möjligheter.

Här borde Ådalen ligga bra till.

Författaren Tove Alsterdal brukar berätta hur hon för 20 år sedan skaffade ett hus i Kungsgården utanför Nyland, när hon under ett besök hos vännen Fredrik Högberg upptäckte att i Kramfors kunde man få ett fint hus med oslagbar utsikt till samma pris som en garderob i Stockholm.

Nyligen såldes ett hus här på gatan där jag bor osett till ett par från Stockholm! Vi trodde i vår lantliga naivitet att de skulle bli besvikna när de väl tog huset i besittning, det är visserligen fullt beboeligt, men kräver ändå en hel del reparationer och andra åtgärder.

Läs hela texten i Allehanda.se