Det är inte orimligt att fråga en ångermanländsk författare om
hens miljöer från landskapet – det är en tumregel för skrivande att skildra
sådant man är bekant med.
Men för mig finns en ännu viktigare regel – att skriva om det
man brinner för.
Därför har jag i mina romaner och berättelser ständigt hamnat
i ukrainsk shtetl, i Warszawas getto, på en semesteranläggning vid de masuriska
sjöarna, och någon gång till och med på flykt i Albanien.
Det är möjligt att mitt skrivande kan någon gång föra mig till
det Ångermanland. Då behöver jag inte söka långt, det räcker att titta ut genom
fönstret: Ångermanälvens djupa vatten i Svanösundet, det hjärtformade Svanö som
pulserar mitt i världen, Klockestrands kvällsljus i vinternatten, den
fjälliknande granskogshorisonten.
Hem helt enkelt.
Texten finns att läsa i Magasin Höga kusten sommar 2021
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar