Överdådig konsert med Härnösands slagverksensemble

Härnösands slagverksensemble firade sitt 25-årsjubileum på fredag kväll med en överdådig konsert på St Petri logen. Till sin hjälp hade de danseleverna från Härnösand folkhögskolans danslinje. Det blev en slagkraftig föreställning i två delar, med en överdådig middag i pausen.

Besökarna hälsades välkomna av spännande och fantasifulla dansinstallationer redan vid entrén. Verkligen trevligt att börja med en överraskning.

Sedan var det dags för konsert. Slagverksensemblen lät alla förstå att det handlar om SLAG-VERK. Det dundrades på för kung och fosterland, och det var inte svårt att associera till strikta militärmarscher. Det var bara rå kraft, och publiken var nog tacksam att det anses helt acceptabelt att hålla för öronen under en slagverkskonsert.

Stycket hette Salut. Som i Hälsning – med kanoner.

Det fortsatte betydligt lugnare med en tango av Stravinskij. Lekfullt fast kanske inte fullt så sensuellt som man kan förvänta sig av en tango. Avsevärt mycket mer nyanser bjöds det på i två tangokompositioner av mästaren Astor Piazzolla. Tango nuevo, med sin anknytning till jazzen och konstmusiken, är synnerligen väl lämpat för slagverk.

Piazzolla är också en kompositör som har följt Slagverksensemblen i många år, och det var påtagligt hur väl tillrätta de fann sig i hans musik i skärningspunkten mellan stämningsfullt vemod och nervig storstadspuls. Här visade ensemblen ett imponerande brett i sitt register.

Dessförinnan bjöds det på ett gemensamt föreställningsnummer av slagverkarna och dansarna med titeln If You have to go You havet o go, skriven av ensemblens ledare Johan Bodin Eriksson, en högst åskådlig berättelse, med kroppen som instrument, om livets små förtretligheter när nöden tränger på men det finns just inga lämpliga bekvämligheter i närheten.

Första avdelningen avslutades med kompositionen Käftsmäll, också den av Johan Bodin Eriksson, men den slog nog mest mot öronen.

I pausen när middagen avnjöts bjöd danseleverna på fler installationer.

Under andra avdelningen blev det en större dansföreställning med koreografi av Norrdans Anna Girmanova. Det var berättelser, fästa på papper av skiftande kvalitet, och som satte sig i kroppen hos både dansarna och publiken.

Slagverksensemblen fortsatte konserten med japansk musik, specialskriven för slagverk.

Det var rytm och rörelse i skön förening.

Det är bara att säga stort grattis till Härnösands slagverksensemble, och hoppas att de slår ett slag för 25 framgångsrika år till.