söndag 6 november 2011
Veckan från hyllan 36
Det pågår ett drama i Grekland. Grekerna har lånat alldeles för mycket stålar, och nu kan de inte betala tillbaka. Från början påstods det att det berodde på att de var lata och hade skaffat sig en massa förmåner, men det visade sig snabbt vara snack och dimridåer.
Ingen tycks däremot fråga hur det kommer sig att grekerna fick låna så mycket. Kan det bero på svaret? Att bankerna ställde upp utan att fråga eftersom Grekland var med i eurozonen.
Det är alltså euron som har försatt Grekland i detta prekära läge, och inte nog med det, det är samma euro som nu gör det omöjligt att ta sig ur krisen.
Det kan tyckas vara rimligt att de som har ställt till med grekiska krisen ska också betala för den, det vill säga bankerna och de andra euroländerna. Men se icke! De vill istället att grekerna själva, arbetare, tjänstemän, pensionärer, och sjuka ska betala och gå med på villkor som gör landet till en vasallstat, och bankerna i de andra euroländerna kan tjäna ännu mera pengar.
Konstigt nog blir grekerna förbannade och säger nej. Det senaste påfundet är en folkomröstning. Det har chockat hela Europa med omnejd - låta folket bestämma om hur krisen ska lösas? Vad är det för dumheter, de förstår ju inte sitt eget bästa!
Än mindre förstår de vårt bästa.
En del började oroa sig för att folkomröstningen kan leda till ”demagogi”. Ligger mycket i det. Vem minns inte den svenska omröstningen, och ja-sidans närmast vetenskapliga argument om att ”det är roligare att säga ja”, som väl ingen rationell människa kunde motstå. Om det inte var för alla dessa demagoger…
Allting är nu grekernas fel. Den svaga tillväxten i världen, arbetslösheten, sociala problem, främlingsfientlighet, allt. Den grekiska ekonomins andel av eurozonen är ungefär två procent, så hur det lilla, och ganska fattiga, landet kan dra ner allt och alla trotsar mina horisonter. Men nog verkar det som att det är tacksamt med en syndabock, lätt att skylla på, och samtidigt tillräckligt svag för att inte kunna försvara sig. Har inte vi sett det förut? Med fruktansvärda konsekvenser.
Alltid lättare att hitta syndabockar än att ta uti med det som verkligen är fel.
Nu är grekerna ett luttrat folk, och har mycket historia att luta sig emot. Det skrevs grekiska dramer när Reinfeldts förfäder sprang omkring i grottor.
Det lilla Lundaförlaget Ellerströms har i år gett ut Aischylos drama ”Den fjättrade Prometheus” (övers: Jan Stolpe och Lars-Håkan Svensson. Prometheus var en slug titan, och hade han inte varit en del av mytologin hade han utan tvekan räknats som en av mänsklighetens största hjältar någonsin. Han stal nämligen elden och gav till människorna.
Att kunna ta med sig elden är förmodligen den viktigaste uppfinningen i mänsklighetens historia. Inte för inte betyder hans namn ”den som tänker före”.
Han tänkte nog inte att hans tilltag skulle väcka en sådan vrede hos gudarna. Straffet blev fruktansvärt. Han dömdes till att bli fjättrad vid en klippa där en örn ständigt hackade ut hans lever som dock ständigt växte ut igen.
Det kallar jag drama.
Grekerna är lyckligtvis ett påhittigt folk och därför befrias så småningom Prometheus av Herakles. Men det är som man brukar säga en annan historia.
Det är inte särskilt svårt att se paralleller mellan Prometheus och dagens tragedi. Ingen tillfällighet att Aischylos var Marx favoritförfattare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar